Työttömyysturvaa ilman muuta
Työttömyysturvaa ilman muuta
Työttömyysturvaa ilman muuta
ABC för utkomstskydd

Hinder för att erhålla inkomstdagpenning

Penningsersättning som betalas ur en arbetstidsbank
Självrisktid
Uppsägningstid
Ekonomisk förmån
Arbetsoförmåga
Socialförmåner som hindrar utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning
Hinder för att vara på arbetsmarknaden

I lagen om utkomstskydd för arbetslösa finns vissa begränsningar och hinder för utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning. Vissa av dessa hinder är arbetskraftspolitiska och baserar sig således på det av arbets- och näringsbyrån utfärdade arbetskraftspolitiska utlåtandet. De arbetskraftspolitiska utlåtandena är bindande för kassan och inkomstrelaterad dagpenning kan utbetelas endast i det fall att det enligt TE-byråns utlåtande inte föreligger något hinder för utbetalning av förmånen.

Föreliggande begränsningar för utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning prövas av kassan i samband med handläggandet av dagpenningen. Sådana begränsningar är exempelvis arbetsoförmåga, ekonomisk förmån, en lagstadgad socialförmån till sökanden eller en hinder för att vara på arbetsmarknaden. Med tanke på en så smidig handläggning av ansökan om dagpenning som möjligt är det alltså viktigt, att du tillställer YTK alla nödvändiga uppgifter i bilaga till din ansökan.

Inkomstrelaterad dagpenning utbetalas inte i följande fall:

  • Du är under 17 år.
  • Du har fyllt 65 år. (Inkomstrelaterad dagpenning kan dock med undantag utbetalas upp till 68 års ålder om ditt arbetande har förhindrats på grund av permittering, väderhinder eller särskilda stridsåtgärder. Detta gäller ändå inte om du har fått dagpenning på grund av tilläggsdagar.)
  • Du studerar på heltid.
  • Du är på mamma- eller föräldrarledig.
  • Du har vägrat att ta emot arbete eller att delta i utbildning eller lämnat ditt arbete utan godtagbart skäl.
  • Du är sysselsatt inom eget, makes eller familjemedlems företag.
  • Du får eller har rätt att få lön för uppsägningstiden eller annan motsvarande ersättning som arbetsgivaren utbetalar.
  • Du får penningersättning som betalts ur en arbetstidsbank inom två månader innan en heltidspermittering börjar eller under permitteringen.
  • Du får lön för semestertiden.
  • Du får av arbetsgivaren ekonomisk förmån som hänför sig till avslutat anställningsförhållande.
  • Du är arbetsoförmögen.
  • Du är part i sådan arbetskonflikt (strejk/lockout), vars avsikt är att få till stånd ändringar i villkoren för ditt arbetsförhållande.
  • För tiden för sådan ledighet som grundar sig på annan förkortning av arbetstiden enligt lag eller arbets- eller tjänstekollektivavtal än permittering eller ombildning till deltidsarbete.
  • För självrisktiden som fastställs i början av maximiutbetalningstiden av inkomstrelaterad dagpenning. Självrisktiden fastställs inte, om den nya maximitiden för utbetalning av dagpenning börjar inom ett år efter att föregående maximitid har börjat, och självrisktiden har fastställts då den föregående maximitiden börjat.
  • Du utför militärtjänst eller civiltjänst.
  • Du utför frihetsstraff.
  • Du är intagen på sjukhus eller någon annan instans.

Penningsersättning som betalas ur en arbetstidsbank

Om du tar ut penningersättning ur en arbetstidsbank under permittering eller inom två månader innan en permittering börjar, hindrar denna penningersättning att arbetslöshetsförmån beviljas för den tid över vilken ersättningen periodiseras. Periodiseringen sker genom att dividera penningersättningen med dagslönen från det senaste arbetsförhållandet. På så sätt erhålls antalet periodiseringsdagar, och periodiseringen görs över permitteringsdagarna enligt meddelandet om permittering. Om penningersättningen har betalts under permitteringen, kan periodiseringen göras räknat från den tidpunkt då penningersättningen betalades.
Arbetsstrid

Om du har blivit arbetslös direkt till följd av en viss arbetsstrid, kan dagpenning inte utbetalas till dig under ifrågavarande arbetsstrid. Det samma gäller indirekt verkan av arbetsstrid, om man kan sluta sig till att syftet med arbetsstriden är att få till stånd ändringar i dina arbets- eller löneförhållanden. Med arbetsstrid avses arbetstagarnas strejk eller arbetsgivarens lockout.

Även om en strejk eller en lockout har ett direkt avhängighetsförhållande till dina arbetsförhållanden, kan du fortfarande få arbetslöshetsdagpenning, om du varit helt arbetslös och mottagit dagpenning innan arbetsstriden börjat. På samma sätt går man tillväga i fråga om du är helt och hållet permitterad, förutsatt att permitteringsanmälan har lämnats före strejkvarsel eller meddelande om lockout.

Om ditt arbete alltså hindras av en arbetsstrid, och denna arbetsstrid inte har något avhängighetsförhållande till dina arbetsvillkor eller arbetsförhållanden, har du, då de övriga förutsättningarna uppfylls, rätt till inkomstrelaterad dagpenning. I ett sådant fall utsätts undantagsvis inte heller någon självrisktid.

Självrisktid

Innan det börjar betalas ut inkomstrelaterad dagpenning till dig, uppställs det en självrisktid på  sju (7) fulla arbetsdagar. Självrisktiden förlängs från fem till sju genom en ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, vilken träder i kraft 1.1.2017. Om den självrisktid som uppställs för dig börjar före 1.1.2017, är självrisktidens längd då en tid som motsvarar fem (5) fulla arbetsdagar.

Självrisktiden utsätts i regel en gång för varje maximitid för utbetalning av dagpenning. Självrisktiden utsätts dock inte, om en självrisktid har utsatts för dig i samband med att föregående maximitid börjat, och den nya maximitiden börjar inom ett år från detta. I detta fall fastställs inte heller lönen på nytt.

Självriskdagarna behöver inte följa på varandra, men de ska insamlas under åtta (8) på varandra följande kalenderveckor. Beräkningen av självrisktiden kan inledas tidigast från den tidpunkt då du har anmält dig som arbetssökande hos TE-byrån. Självriskdagarna löper ej under de dagar för vilka du inte är berättigad till dagpenning, exempelvis under arbetskraftspolitisk karenstid eller periodisering av en ekonomisk ersättning.

Observera, att självrisktid utsätts också då du på nytt uppfyller arbetsvillkoret innan föregående maximitid för utbetalning av dagpenning har uppfyllts. Endast i en ovan beskriven situation, där maximitiden har börjat och självrisktiden har utsatts under föregående år, utsätts ingen ny självrisktid. För att en ny självrisktid kan utsättas, förutsätts inte att utbetalningen av dagpenning har börjat före det.

Om du arbetar med förkortad arbetsvecka eller i deltidsarbete, anses självrisktiden vara förvärvad, då en tid som motsvarar sju arbetslöshetsdagar har kumulerats under åtta på varandra följande kalenderveckor.

I självrisktiden inräknas även de dagar, för vilka till dig har utbetalats arbetslöshetsförmån under tiden för sysselsättningsfrämjande tjänster. Förmån utbetalas i dessa situationer utan att självrisktiden utgör ett hinder. Självrisktid utsätts alltså inte efter att tjänsten har upphört till den del tiden har upplöpt under tjänsten.

Självrisktid utsätts inte då orsaken till hindret för arbetandet är sådan arbetsstridsåtgärd, som inte har ett avhängighetsförhållande till dina arbetsvillkor eller arbetsförhållanden. Också i detta fall ska du dock anmäla dig som arbetssökande vid TE-byrån. Utbetalningen av dagpenningen kan börja, då rättigheten att motta lön från arbetstagaren för den tid, då arbetet är hindrat, upphör. Självrisktiden innehålls först om du blir arbetslös också efter att arbetsstridsåtgärden upphört.

Uppsägningstid

Rätt till lön för uppsägningstiden hindrar utbetalning av arbetslöshetsdagpenning. Lön för uppsägningstiden är den lön som arbetsgivaren på grund av lag, kollektiv- eller tjänstekollektivavtal eller arbetsavtal är skyldig att betala då arbetsförhållandet uppsägs. Om du avstår från den lön för uppsägningstiden som enligt lag tillkommer dig, har du i regel inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för den uppsägningstid, som du enligt arbetsavtalslagen vore berättigad till.

Ekonomisk förmån

Arbetsgivaren kan i samband med att anställningen upphör frivilligt till arbetstagaren betala en förmån som arbetsgivaren inte skulle vara skyldig att betala enligt lagen eller kollektivavtalet. Denna typ av förmån kallas allmänt för ett stödpaket eller ett avgångsvederlag. Om utbetalningen av sådan förmån behövs i allmänhet inget egentligt avtal mellan parterna, utan utbetalningen kan basera sig t.ex. på arbetsgivarens vilja. Du har inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för den tid som en sådan förmån periodiseras.

Arbetsoförmåga

Rätt till arbetslöshetsdagpenning föreligger inte om du är arbetsoförmögen. Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa avses som arbetsoförmögen en person som får

  • sjukdagpenning eller delsjukpenning;
  • invalidpension;
  • rehabiliteringsstöd;
  • någon annan förmån som beviljats på grundval av full arbetsoförmåga.

Storleken av den förmån som beviljats på grund av arbetsoförmåga är inte av betydelse vid avgörande av om personen ska avses som arbetsoförmögen.

För tiden av arbetsoförmåga ska i främsta rummet sökas förmåner som beviljas på grundval av arbetsoförmåga. Om du ansöker om inkomstrelaterad dagpenning, ska du i ansökan uppge eventuell arbetsoförmåga. Arbetsoförmåga ska uppges även om den förmån som ska utbetalas på grundval av arbetsoförmåga ännu inte hade beviljats.

Arbetslöshetsdagpenning kan dock utbetalas om du får pension som beviljats på grundval av full arbetsoförmåga och som betalas från något annat land. Full invalidpension som beviljats från ett annat land avdras från din arbetslöshetsdagpenning.

Du kan dock ha rätt till arbetslöshetsdagpenning för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen trots din arbetsoförmåga. Detta är möjligt även om du på grund av din sjukdom inte kan vara till arbetsmarknadens förfogande eller arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån. I dessa situationer förutsätter beviljande av inkomstrelaterad dagpenning att du omedelbart innan självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen börjar har fått arbetslöshetsförmån. Självrisktiden för sjukdagpenning är i regel den dag då arbetsoförmågan inträdde och nio vardagar näst efter den.

Därutöver kan du ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning, trots arbetsoförmåga, i en situation då sjukdagpenningens maximitid på 300 dagar har uppfyllts. Rätten till inkomstrelaterad dagpenning förutsätter, att du har en giltig arbetsansökan hos TE-byrån, att arbetsoförmågan fortsätter och att ansökan om invalidpension är anhängig eller har avslagits. Om du i en sådan situation har ett giltigt anställningsförhållande, bör du därutöver uppvisa arbetsgivarens intyg över att denne inte kan erbjuda arbete som är lämpligt med tanke på din arbetsförmåga.

Socialförmåner som hindrar utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning

Följande socialförmåner hindrar utbetalning av inkomstdagpenning:

  • moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning
  • specialvårds- och särskild moderskapspenning
  • utbildningsstöd (utbildningsstöd före 1.1.2010)
  • arbetslöshetspension
  • full invalidpension
  • full ålderspension (förutom pension enligt lagen om statens pensioner 1295/2006)
  • förtida ålderspension
  • individuell förtidspension
  • garantipension som kompletterar pensionen
  • pensionsstöd
  • dagpenning enligt sjukförsäkringslagen
  • dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring
  • ersättning för inkomstbortfall enligt olycksfalls- eller trafikförsäkringslagen
  • rehabiliteringspenning och motsvarande ersättning för inkomstbortfall
  • avträdelsestöd
  • generationsväxlingspension

Hinder för att vara på arbetsmarknaden

Du har inte rätt till arbetslöshetsersättning ifall du inte är till arbetsmarknadens förfogande, på grund av militärtjänst, civiltjänst, frihetsstraff, du är intagen på sjukhus eller annan instans eller dylik jämförbar orsak.

Beslutet görs enligt den information du ger oss i din ansökan. Kom ihåg att meddela om alla förändringar i din situation.

Liity tästä
Laske päivärahasi
YTK:n blogi