Työttömyysturvaa ilman muuta
Työttömyysturvaa ilman muuta
Työttömyysturvaa ilman muuta
Aktuellt

Nyhetsbrev från YTK 14.12.2016

14.12.2016

 

Vad funderar du på, som 25-åring?

Rörlighetsbidrag – stöd för dem som far efter arbete

Ett dåligt förutsagt utkomstskydd förlamar

Beskattningen av inkomstrelaterad dagpenning

 

 

Vad funderar du på, som 25-åring?

Finlands största arbetslöshetskassa, YTK, har fått växa i Loimaa. ”Loimaa-kassan” infördes i registret över arbetslöshetskassor år 1991. Nu, 25 år senare, representerar YTK:s 380 000 medlemmar cirka 16 procent av löntagarna i Finland. 25-årsdagen i ära är det bra att stanna upp för en stund och begrunda hurdan dagens 25 -åring egentligen är. På samma sätt som för sina jämnåriga  betyder det att tillhöra en nya generation, som kallas millennialer och generation Y.

Var och hur kan man nå 25-åringen? Glöm kontorsarbetstiderna. Är du redo att befria dig från tidens och platsens bojor? Öppna det sociala mediet på kvällen. Tjugo år och nånting talar ett nytt språk, som den gamla generationen har svårt att förstå. Den vill helst få sin information i små portioner, tillsammans med bilder och grafik. En information som hälls ner uppifrån hålls inte kvar i detta huvud. Ungdomen tror inte på en enda sanning och är mera kritisk än de tidigare generationerna. Tugga inte något färdigt för den. Var anträffbar 24/7. Var intresseväckande och personlig. I likhet med andra nätgenerationer har 25-åringen ytterst väl bildat sociala nätverk. Till de äldres fasa och förskräckelse har den laddat ner videofilmer om sig själv på nätet. Diginativerna är den första generationen, för vilken den virtuella identiteten är en självklarhet, inte någon fasa. Representanten för Jag-generationen, echo boomer, sätter värde på individualitet mera än på regler eller traditioner.

Företrädarna för generation Y håller nu på att träda in i arbetslivet. Hur tar arbetslivet emot honom eller henne? Förhoppningsvis genom att göra organisationen lägre, för en representant för den nya generationen tror inte på hierarkier eller silor. Ledarskapet kan vara delat och sist och slutligen är det mest produktivt att leda entusiasmen. Arbetet är för en ung även annat än blott och bart arbete. Det måste vara mycket mera, det måste kännas betydelsefullt. Som motvikt till arbete sätter en ung vuxen också mera värde på sin fritid än den gamla generationen, som vuxit upp disciplinerad av en protestantisk arbetsmoral. Fastän 25-åringen har fått kämpa för sin ställning på arbetsmarknaden, så är ändå det han gör präglat av en avundsvärd can do-attityd.

Den äldre generationen kan väl inte helt undvika sammanstötningar med 25-åringen. Något måste förändras. Men det kan även för alla vara en fin färd mot de kommande 25 åren.

 

 

 

Rörlighetsbidrag – stöd för dem som far efter arbete

Skulle du finna en intressant möjlighet att arbeta lite längre bort? En lång arbetsresa skulle nagga flera timmar av din dag. Det är inte alls sällsynt att pendlandet på arbetsresan tar halvannan timme i var riktning. En arbetstagare som färdas en lång arbetsresa hämtar efterlängtade skatteinkomster till sin hemkommun. Även Juha Sipiläs regering känner till detta och har fört fram att arbetslöshetskassorna och Fpa från början av år 2017 skulle börja betala ett nytt stöd för sådana som färdas en lång arbetsresa, ett rörlighetsbidrag.

Syftet med rörlighetsbidraget är att uppmuntra till att ta emot ett arbete längre bort än vad det annars skulle förutsättas för att få arbetslöshetsförmån. Rörlighetsbidraget skulle kanske sporra till att utvidga jobbsökandet till ett större område än det man är van vid. Beloppet av rörlighetsbidraget skulle motsvara grunddagpenningen utan förhöjningsandelar och det skulle betalas ut för en tid om högst 60 dagar räknat från anställningsförhållandets början.

Pendlingsbidraget kunde användas för kostnader som orsakas av arbetsresan eller förändringarna, om en person flyttar efter arbetet, eller för andra kostnader som vållas av att man tar emot ett arbete.  Inga begränsningar har förts fram för användningssyftet för rörlighetsbidraget. Rörlighetsbidraget bör sökas innan anställningsförhållandet inleds. Rörlighetsbidrag skulle betalas ut till en person som

 

  •  är berättigad till arbetslöshetsförmån,
  •  tar emot ett arbete som varar i minst 2 månader, där arbetstiden är i genomsnitt  minst 18 timmar i veckan och
  • där arbetsresans längd i ett heltidsarbete är i genomsnitt sammanlagt över 3 timmar   om dagen och i ett deltidsarbete i genomsnitt sammanlagt över 2 timmar om dagen.

Det har ingen betydelse var arbetsplatsen är belägen. Det väsentliga vore arbetsresans dagliga längd, vilket i själva verket ofta är av större betydelse för att man ska ta emot ett arbete.  I olika delar av Finland varierar det mycket, hur tätt arbetsplatserna ligger och trafikförbindelserna. Det skulle inte ha någon inverkan på rörlighetsbidraget om arbetsresans längd förändras under anställningsförhållandet, till exempel om personen i fråga flyttar närmare arbetsplatsen. När tiden som går åt för arbetsresan räknas ut, skulle även byte av samfärdsmedel jämte väntetider beaktas. Däremot skulle inte den tid beaktas som det exempelvis tar för att föra barnen till en vårdplats.

Regeringens proposition till rörlighetsbidrag är nu uppe till behandling i riksdagen. Om förslaget antas, kan rörlighetsbidrag sökas hos arbetslöshetskassan under år 2017. Ansökningsblankett och närmare anvisningar för hur rörlighetsbidraget söks, utlovas på våra webbsidor närmare årsskiftet.

 

 

 

Ett dåligt förutsagt utkomstskydd förlamar

”Utkomstskyddet för arbetslösa är alltför givmilt och därför uppmuntrar det inte heller till att man sysselsätter sig”, sådana bedömningar motiveras ofta som ”aktiverande” för att förnya utkomstskyddet. Jag hittade en annan infallsvinkel, när jag förra våren på uppdrag av arbets- och näringsminister Jari Lindström utredde hindren för att sysselsätta sig. Användarerfarenheten berättade de facto om att utkomstskyddet för arbetslösa förlamar.

Jag mottog cirka 600 svar på enkäten för min utredning, där man i hälften förde fram stelbenheterna i systemet för utkomstskydd. Utkomstskyddet kan i själva verket visa sig var ett hinder för att sysselsätta sig för en jobbsökande, som är motiverad att förbättra sin egen situation. Utkomstskyddet för arbetslösa upplevdes inte alltid som uppmuntrande vare sig till deltidsarbete, snuttarbeten, företagsamhet, att sysselsätta sig själv, studier och ej heller ens till heltidsarbete.

Det var fråga om olika slag av osäkerheter, dröjsmål på grund av oförutsägbart slutresultat och papperskrig. Man upplevde att tolkningen hos TE-byrån varierade allt efter tjänsteman och ort. Det var svårt att få personlig betjäning. Också för TE-byrån medför utkomstskyddet mycket arbete, som egentligen inte främjar jobbsökandet.

Användarerfarenheten berättar om en förändring och utmaningar

Användarerfarenheten berättade om att systemet för utkomstskydd inte har hållits med i takt med det föränderliga arbetslivet. Parallellt med det traditionella lönearbetet har det kommit många nya sätt för att arbeta. Det finns distansarbete, att sysselsätta sig själv på heltid, företagsamhet på deltid, arbete som utförs i ett andelslag, uppdragsförhållanden samt övergångar mellan lönearbete och arbete, som utförs i egenskap som företagare. Många berättade bland annat om svårigheter med att börja med företagsverksamhet i bisyssla som arbetslös, utan att de genast går miste om sitt utkomstskydd för arbetslösa.

I de nya formerna för arbete och i kombinationer av sådana kan arbetstagaren förlora sitt utkomststöd helt och hållet eller råka ut för utdragna utredningsprocesser. Ofta lever en arbetstagare ”från hand till mun” och vågar ej heller riskera sin knappa utkomst. Slutresultatet kan vara att jobbsökaren bedömer det som bättre att faktiskt stanna hemma och tar inte heller emot nya möjligheter. Ett byråkratiskt och illa förutsägbart utkomstskydd för arbetslösa kan utgöra ett hinder för att sysselsätta sig.

Användarerfarenheten berättade även om problem i verksamhetskulturen. Genom den detaljerade lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa har man sökt ett likvärdigt bemötande. Arbetstagaren själv kan ändå inte tolka paragrafhärvan eller förutsäga slutresultatet. TE-byråns strävanden att aktivera och den arbetssökandes egna planer möter inte alltid varandra. Ett i sig lagenligt slutresultat kan i själva verket kännas som godtyckligt för den arbetssökande. Den arbetssökande eller den som sysselsätter sig själv upplever att man inte litar på honom utan i princip är varje stödsökande en ”potentiell missbrukare”. Verksamhetskulturen leds av paragraferna och inte utifrån klienten.

Slutresultatet är befängt. Myndigheterna försöker aktivera, men ur jobbsökarens synvinkel sett kan resultatet de facto vara passiverande, förlamande. Servicen och stödsystemen fungerar inte så att de skulle förstärka resurserna och göra det möjligt att komma in på arbetsmarknaden.

Förslag till lösning

Vad ska man göra? Många av dem som besvarade min förfrågan motsåg en lösning på lapptäcket av förmåner samt på problemen med att sammanpassa självsysselsättning och utkomstskyddet för arbetslösa. En basinkomst vore i själva verket en möjlighet. Experimentet börjar i början av nästa år.

Utifrån min rekommendation inledde ANM på sommaren en fortsatt beredning av utkomstskyddet för den som sysselsätter sig själv. http://tem.fi/artikkeli/-/asset_publisher/selvityshenkilot-kartoittamaan-itsensa-tyollistajien-tyottomyysturvajarjestelmaa

Vid mitten av december motses utredningsmännens syn på hur systemet ska reformeras. Målet för beredningen är att uppmuntra till att sysselsätta sig själv i huvud- och bisyssla, att bättre än i dag beakta olika former för att arbeta samt att göra det möjligt att smidigt övergå mellan företagsamhet och lönearbete. Ett medel härvidlag är en s.k. kombinationsförsäkring, där jobbsökaren samtidigt kan försäkra sig både som företagare och som löntagare. Förhoppningsvis leder förslagen snabbt till att lagstiftningen korrigeras.

Inom regeringen dryftar man som bäst nya aktiverande element i arbetslöshetsförmånerna och tjänsterna. Utkomstskyddet kan visserligen i vissa situationer vara t.o.m. aklltför givmilt, men samtidigt kan det också vara förlamande för att handla på eget initiativ.

Ett alternativ en totalreform

Jag funderar ofta på hur små nya ”justeringar” fungerar. Hur skulle det vara om regeringen skulle inleda en totalreform av utkomstskyddet för arbetslösa? Innovativt och genom att utnyttja användarerfarenheten borde man söka en modell av nytt slag som ger utkomstskyddet möjligheter. Hur vore det om reformen skulle göras genom att som utgångspunkt ta jobbsökarnas synvinkel med från första början i beredningen? I helheten borde både förmånerna och olika tjänster för att sysselsätta sig sammanpassas.

I Finland trampar man ännu på i barnskorna med att förutsäga lagstiftningens konsekvenser. Tjänstemännen och intresseorganisationerna är kunniga, men de är ändå inte alltid helt på kartan med vad som sker i vardagen. I en reform av utkomstskyddet för arbetslösa,  om någonstans, skulle det behövas en bedömning av konsekvenserna för människan och stark kompetens i fråga om förutsägbarhet.

Maria Kaisa Aula

Pol.lic., SVD (h.c.)

 

 

Beskattningen av inkomstrelaterad dagpenning

YTK tillställer beskattningsmyndigheten en förskottsinnehållning av de förmåner som utbetalas. Beskattningsmyndigheten bistår såtillvida att vi en gång om året får beskattningsuppgifterna för våra medlemmar direkt av beskattningsmyndigheten. Om ditt medlemskap i YTK har börjat år 2015 eller före det, har vi alltså redan för detta år fått dina beskattningsuppgifter direkt från beskattningsmyndigheten. Beskattningsuppgifterna som hänfört sig till 2016, får vi först i början av år 2017.

De beskattningsuppgifter som vi fått från beskattningsmyndigheten gäller dock för lön. Om förskottsinnehållning verkställs av förmånen som inkomstrelaterad dagpenning enligt löneskattekortets uppgifter, är förskottsinnehållningsprocenten enligt skatteförvaltningens beslut alltid minst 25 procent. Om ditt löneskattekorts förskottsinnehållningsprocent är under detta, höjs förskottsinnehållningen således alltid vid utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning till minst 25 procent.

När du hos oss är mottagare av dagpenning, lönar det sig också att skaffa ett ändringsskattekort för förmånen. Då verkställs förskottsinnehållningen med ändringsskattekortets procent, och ovan nämnda förhöjning görs inte i den.

Vi får ändringsskattekortets uppgifter direkt från beskattningsmyndigheten. Behändigast skaffar du dig ett ändringsskattekort för förmånen direkt i beskattningsmyndighetens elektroniska tjänst på adressen http://www.vero.fi/sv-FI/VKV/Skattekort_pa_natet__Skatteforvaltningen(29770). Skicka sedan ditt nya skattekort till oss elektroniskt via OmaYTK -tjänsten.

P.S. Om du verkar som företagare i bisyssla, så sänd oss beskattningsbeslutet för år 2015.

 

 

 

 

 

 

Liity tästä
Laske päivärahasi
YTK:n blogi