Työttömyysturvaa ilman muuta
Työttömyysturvaa ilman muuta
Työttömyysturvaa ilman muuta
Vanliga frågor

ABC för utkomstskydd

Hur tillställs ansökan om dagpenning kassan?

Du kan sända ansökan om dagpenning elektroniskt genom OmaYTK, per post till adressen PB 100, 32201 Loimaa, per telefax till numret 02-7624 917 eller föra den direkt till kassan till besöksadressen Teollisuuskatu 4, 32200 Loimaa. Den fortsatta ansökan för en helt och hållet arbetslös kan även fyllas i via vår automatiska telefontjänst. Det bästa och snabbaste sättet att tillställa ansökan är genom OmaYTK eller via den automatiska telefontjänsten. I OmaYTK får du hjälp med att fylla i ansökan och du behöver inte vänta på utbetalningen av dagpenningen den tid som går till att sända ansökan per post. Även bilagorna till ansökan kan sändas genom våra webbsidor.

Varför ber kassan mig lämna uppsägningsmeddelandet? Jag har sänt ett arbetsintyg, räcker inte det?

I allmänhet behövs ett arbetsintyg inte als. Vi behöver en uppsägningsanmälan eftersom där finns information om uppsägningsdag. På arbetsintyg syns bara arbetsförhållandets begynnelsedag och avslutningsdag, men inte uppsägningsdag. Det är viktigt för oss att ta reda på uppsägningstidpunkten eftersom uppsägningstiden räknas från den dagen. Uppsägningstid bestäms enligt arbetsavtalslagen, kollektivavtal som tilllämpas eller det som har kommit överens på arbetsavtal. Du har inte rätt att få inkomstrelaterad dagpenning under uppsägningstiden eftersom du har rätt att få lön då. Rätten till inkomstrelaterad dagpenning kan, då övriga förutsättningar uppfylls, börja tidigast efter att den uppsägningstid som ska iakttas i anställningsförhållandet har utgått.   

Vilken är självrisktiden och när tas självrisktiden ut?

Arbetslöshetsdagpenningen har en självrisktid, för vilken rätt till arbetslöshetsförmån inte föreligger. Längden av självrisktiden är fem fulla arbetsdagar. Självriskdagarna behöver inte vara dagar i en följd, men de ska kumuleras under åtta på varandra följande kalenderveckor. I en kalendervecka kan ingå högst fem självriskdagar. Självrisktiden för sökande som arbetar med förkortad arbetstid eller i deltidsarbete uppfylls då en tid motsvarande fem fulla arbetsdagar har kumulerats i arbetslöshetstid.

För att arbetslöshetstiden ska kunna räknas som självriskdagar, ska sökanden av inkomstrelaterad dagpenning vara anmäld som arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån (TE-byrån). Som självriskdagar kan inte räknas sådana dagar för vilka sökanden inte har rätt till dagpenning till exempel på grund av periodisering av semesterersättning, uppsägningstid eller arbetskraftspolitisk karens. Självrisktid kan inte heller ställas för en sådan tid för vilken det inte föreligger rätt till jämkad inkomstrelaterad dagpenning på grund av att arbetstidsgränserna överskridits. 

En självrisktid på fem dagar utsätts, så arbetsvillkoret uppfylls och maximitiden för utbetalning inleds från början. Självrisktiden utsätts i regel en gång för varje maximitid för utbetalning av dagpenning. Självrisktiden utsätts dock inte, om en självrisktid har utsatts för dig i samband med att föregående maximitid börjat, och den nya maximitiden börjar inom ett år från detta. I detta fall fastställs inte heller lönen på nytt.

Om du deltar i en sysselsättningsfrämjande tjänst, utbetalas inkomstrelaterad dagpenning utan hinder av självrisktiden.

Ska dagpenning sökas också för tiden för arbetskraftspolitisk karens?

Ansökan om dagpenning behöver inte nödvändigtvis fyllas i för karenstiden. Då dagpenning söks för första gången efter att karensen utgått, ska sökanden dock meddela om han eller hon helt och hållet varit arbetslös under karenstiden.

Om det dock är frågan om en första ansökan och den tillställs kassan normalt även för karenstiden, påskyndas handläggningen efter karensen, om du fortfarande då är arbetslös. Detta beror på att den första ansökan blir handlagd och dagpenningen fastställd under karenstiden.

Om du vill tillställa ansökan först efter karenstiden, kom ihåg att meddela kassan om du har haft arbetsinkomster under karenstiden. Ifall du har varit i arbete, ska kassan tillställas uppgifterna om arbete i samband med ansökan efter karenstiden.

På min arbetsplats pågår samarbetsförhandlingar och min arbetsgivare skulle betala lönen för 12 månader, om vi avtalar om uppsägande av arbetsförhållandet eller om jag själv säger upp mig. Hur påverkar detta utkomstskyddet vid arbetslöshet?

Arbetsgivaren kan vid avslutat arbetsförhållande till arbetstagaren betala en frivillig förmån, som arbetsgivaren enligt lagen eller kollektivavtalet inte har skyldighet till. Sådana förmåner kallas ibland stödpaket, fallskärm eller avgångsvederlag. Om utbetalning av sådana förmåner är det möjligt att avtala redan i början av arbetsförhållandet t.ex. i arbetsavtalet eller å andra sidan först då arbetsförhållandet upphör. Om utbetalning av ersättningen behövs nödvändigtvis inget egentligt avtal mellan parterna i arbetsförhållandet, utan utbetalningen kan basera sig på t.ex. arbetsgivarens vilja. Det väsentliga är att utbetalning av ovan nämnda förmån hänför sig till avslutat arbetsförhållande.

Om din arbetsgivare vid avslutat arbetsförhållande betalar till dig t.ex. lön för 12 månader, har du inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för den tid den utbetalade förmånen periodiseras. Du bör dock anmäla dig som arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) genast då arbetsförhållandet avslutas och hålla arbetssökningen giltig under hela periodiseringstiden. Om du inte anmäler dig som arbetslös arbetssökande och du utan godtagbart skäl är borta från arbetsmarknaderna över sex månader, förlorar du det arbetsvillkor som du redan samlat in.

Den tid, under vilken en ekonomisk förmån hindrar dig från att erhålla arbetslöshetsdagpenning, räknas så att beloppet för förmånen divideras med dagslönen från ditt senaste arbetsförhållande. Från den lön som utgör grunden för periodiseringen görs inget avdrag, liksom från den lön som utgör grunden för dagpenningen, för att beakta arbetstagarens pensionspremie och löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie. Om ditt arbetsförhållande har varat längre än den tid som begagnas för fastställande av den lön som utgör grunden för dagpenningen, räknas periodiseringslönen för samma tid som för vilken den lön som utgör grunden för dagpenningen fastställs. En av arbetsgivaren betalad ekonomisk förmån periodiseras i regel fr.o.m. avslutat arbetsförhållande. Om förmånen betalas först after att arbetsförhållandet upphört, kan periodiseringen göras även fr.o.m. utbetalningen. Om du tillställer kassan första ansökan genast efter två veckors arbetslöshetsperiod (och inte efter det att tiden för stödpaketet enligt dina egna beräkningar har utlöpt), fastställs din utgångslön och du får även ett beslut om den tid för vilken det betalda stödpaketet hindrar utbetalningen av dagpenning.

Om arbetsförhållandet avslutas genom gemensamt avtal eller om du säger upp dig själv, har du inte heller rätt till förhöjd förtjänstdel på grund av lång arbetskarriär, även om det i bakgrunden finns en produktionsmässig eller ekonomisk eller därmed jämförbar orsak. Rätt till omställningsskyddets förtjänstdel förekommer inte heller om arbetsförhållandet har upphört på grund av gemensamt avtal eller genom att den anställda själv sagt upp sig. Däremot kan du, då de övriga förutsättningarna uppfylls, ha rätt till förhöjd förtjänstdel för den tid du deltagit i sysselsättningsfrämjande tjänster. Följden av egen uppsägning kan dessutom bli en av TE-byrån pålagd karens. 

Min månadslön är 2 500 euro, men månadslönen som utgör grund för dagpenningen i beslutet om inkomstrelaterad dagpenning är mindre. Varför?

Den lön som utgör grunden för inkomstrelaterad dagpenningen räknas för den tid som omedelbart föregått arbetslösheten, under vilken löntagarens arbetsvillkor har uppfyllts. I beräkningen beaktas den sedvanliga löneinkomsten för en tid av 26 kalenderveckor som berättigar till arbetsvillkoret.

Som sedvanlig löneinkomst betraktas lön som är underkastad förskottsinnehållning, från vilken semesterpenning eller semesterpremie och semesterersättning har avdragits. Uträkningen görs utifrån uppgifterna i det löneintyg som tillställts kassan. Före uträkningen av den genomsnittliga dagslönen görs därtill ett avdrag på 4.60 procent från löneinkomsten på grund av arbetstagarens pensionspremie och löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie.  

Den genomsnittliga dagslönen erhålls genom att dividera den återstående löneinkomsten efter ovan nämnda avdrag med antalet beräknade arbetsdagar som ingår i tidsperioden för lönedefinitionen. Om löneintyget är för exakt 26 veckor, är antalet dagar som ingår i perioden 130. Den inkomstrelaterade dagpenningen bestäms utifrån den genomsnittliga dagslön som uträknats på detta sätt. Månadslönen, som utgör grund för dagpenningen, erhålls genom att multiplicera dagslönen med talet 21,5.

Den lön som utgör grunden för dagpenningen och den inkomstrelaterade dagpenningen fastställs i enlighet med det ovan anförda av den genomsnittliga dagslönen och månadslönen begagnas inte som grund för uträkningen. Det avdrag på 4,64 procent som ska göras från löneinkomsten, innan dagslönen fastställs, inverkar redan enbart i sig så, att den lön som utgör grunden för dagpenningen inte motsvarar den månadslön som erhållits för arbetet.

Varför begärs ett löneintyg, fastän jag har sänt en lönespecifikation?

Löneintyg begärs vanligtvis eftersom det av lönespecifikationen inte framgår alla de uppgifter som kassan behöver. Löneinkomsterna bevisas i första hand genom ett löneintyg som undertecknats av arbetsgivaren, av vilket, utöver noggranna löneuppgifter, arbetsgivarens kontaktuppgifter ska framgå.

Av löneintyget bör tydligt framgå tiden för vilken intyget lämnats, den förvärvade bruttolönen samt semesterpenningen och semesterersättningen specificerade. Även sådana extra ersättningar som eventuellt hänför sig till avslutat arbetsförhållande ska specificeras i löneintyget. Ovan nämnda saker inverkar på den sedvanliga löneinkomsten och därigenom på beloppet av den inkomstrelaterade dagpenningen. I lönespecifikationen eller i löneutdraget har dessa uppgifter inte angivits till alla delar.

Om du ansöker om jämkad dagpenning räcker det, att du tillställer kassan en lönespecifikation, en löneremsa eller ett löneutdrag, av vilket framgår arbetsinkomsten under ansökningsperioden.

Ett barn har blivit fött i familjen, hur får jag barnförhöjningen?

Anteckna barnets födelsetid i den punkt på ansökningsblanketten för inkomstrelaterad dagpenning där barn under 18 år att försörja ska uppges. Foga  en kopia av födelseattest eller ämbetsbetyg till din ansökan. Kassan får ur befolkningsdatasystemet uppgifterna om barn att försörja ganska snabbt, men det påskyndar dock handläggningen av ansökan om födelseattesten lämnas. Du kan ansöka om barnförhöjning även på särskild begäran som tillställs kassan per post, e-post eller genom OmaYTK.

Vem har rätt till jämkad inkomstrelaterad dagpenning?

Rätt till jämkad inkomstrelaterad dagpenning har en person

  • som utför deltidsarbete, dock inte om deltidsarbetet baserar sig på en arbetstidsförkortning som gjorts på arbetstagarens initiativ;
  • vars arbetstid per dag eller per vecka har förkortats på grund av permittering eller som är förhindrad att arbeta på grund av sådan arbetsstridsåtgärd som inte står i samband med personens anställningsvillkor eller arbetsförhållanden;
  • som har tagit emot heltidsarbete på högst två veckor, eller
  • som har inkomst av företagsverksamhet eller eget arbete som bisyssla.

Vad är 100 procents regeln?

Beloppet av den jämkade inkomstrelaterade dagpenningen jämte barnförhöjningar under jämkningsperioden kan tillsammans vara högst lika stor som den lön som utgör grunden för dagpenningen (100-procentsregeln). Vid uträkning av maximibeloppet av den jämkade dagpenningen enligt 100-procentsregeln beaktas den inkomst som förvärvats under hela jämkningsperioden (också skyddsdelen på 300/279 euro).

Jag ansöker om arbetslöshetsdagpenning och inleder deltidsarbete. Hur ansöker jag om dagpenning och vilka dokument ska jag tillställa kassan?

En person som arbetar på deltid har, då förutsättningarna uppfylls, rätt till jämkad dagpenning. Med deltidsarbete avses arbete i arbets- eller tjänsteförhållande, där arbetstiden är högst 80 procent av den arbetstid för heltidsarbete som tillämpas inom branschen. För att rätten till jämkad dagpenning ska föreligga, ska arbetsgivaren kontrollera den utförda arbetstiden.

Jämkad dagpenning ansöks, beroende på lönebetalningsperioden, i perioder om fyra efter varandra följande kalenderveckor, en månad eller en kalendermånad. Om det i ovan nämnda vanliga jämkningsperiod ingår sådana tider, då ingen rätt till arbetslöshetsdagpenning föreligger, förkortas jämkningsperioden på motsvarande sätt. Den löneinkomst som erhållits under jämkningsperioden beaktas vid uträkningen av den inkomstrelaterade dagpenningen.

Eftersom du har erhållit arbetslöshetsdagpenning, fyll i ansökan om inkomstrelaterad dagpenning enligt den sedvanliga ansöknings- och utbetalningsperioden trots att du inlett deltidsarbete. Uppge de utförda arbetstimmarna i ansökan, så att kassan kan granska arbetstiden och kontrollera uppfyllandet av arbetsvillkoret under deltidsarbetet. Bifoga till ansökan ett löneintyg eller löneavdrag som utredning över den inkomst som erhållits för arbete under ansökningsperioden. Ange den lönebetalningsperiod som arbetsgivaren begagnar, så att du i fortsättningen kan ansöka om jämkad dagpenning enligt lönebetalningsperiod. Vid behov kan kassan be dig komplettera din ansökan för att uppnå en jämkningsperiod som motsvarar lönebetalningsperioden.

Tillställ kassan även en kopia av ditt arbetsavtal för deltidsarbetet. Om inget skritligt avtal har gjorts, sänd till kassan en av arbetsgivaren uppgjord skriftlig utredning om vad som har avtalats om arbetsförhållandet och de villkor som ska tillämpas däri. Kom ihåg att även meddela arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) om att deltidsarbete inleds.

Jag arbetar på deltid. Fastställer kassan den lön som utgör grunden för den inkomstrelaterade dagpenningen i något skede på nytt utgående från deltidsarbetet?

Den inkomstrelaterade dagpenningen fastställs på nytt då arbetsvillkoret om 26 veckor uppfylls under 28 månader efter att utbetalningsperioden för dagpenningen har börjat. Dagpenningens storlek fastställs dock inte på nytt, om dagpenningens maximitid börjar på nytt inom ett år efter att föregående maximitid har börjat, och om du i det sammanhanget har fastställt dagpenningens storlek. Till arbetsvillkoret räknas varje sådan kalendervecka, då arbetstiden är minst 18 timmar och lönen för arbetet är i enlighet med kollektivavtalet. I vissa arbetsbranscher (exempelvis undervisning) kumuleras arbetsvillkoret även av arbetsveckor med mindre än 18 timmar. Om du arbetar på deltid och antalet arbetstimmar är minst 18 per kalendervecka och lönen är i enlighet med kollektivavtalet, inräknas varje sådan kalendervecka med i arbetsvillkoret.

Om dagpenningens storlek kommer att fastställs och maximitiden på 500 dagar inte har uppfyllts, tillämpas på fastställandet av lönen den s.k. skyddsregeln. Enligt skyddsregeln är den på nytt fastställda inkomstrelaterade dagpenningen minst 80 procent av den tidigare utbetalade inkomstrelaterade dagpenningen. Jämförelsen görs med dagpenning utan barnförhöjning, förhöjd förtjänstdel eller omställningsskyddets förtjänstdel.

Räknandet av maximiutbetalningstiden på 500 dagar börjar alltid på nytt, då arbetsvillkoret på 26 veckor har uppfyllts.

Hur påverkar den jämkade dagpenningen maximitiden för dagpenningen?

Maximitiden för dagpenningen kumuleras av den jämkade dagpenningen så att den jämkade dagpenningen omvandlas till fulla arbetslöshetsdagpenningar.

Exempel:
Sökandens fulla inkomstrelaterade dagpenning är 54,00 euro och till honom eller henne utbetalas jämkad dagpenning för 20 dagar 36,00 euro/dag, sammanlagt 720 euro. Till maximitiden för arbetslöshetsdagpenningen medräknas totalt 13 dagar. (720/54=13.33).

Vad avses med efterskydd?

Med efterskydd avses två olika två situationer. Det ena efterskyddet gäller den som blir företagare efter att ha varit löntagare och den andra situationen gäller en person som blivit löntagare efter att ha varit företagare.

En person som blivit företagare efter att ha varit löntagare och som blivit arbetslös är, då de övriga förutsättningarna uppfylls, berättigad att få arbetslöshetsdagpenning på basis av inkomsterna för det lönearbete som föregått företagarverksamheten, om hans eller hennes företagarverksamhet har varat i högst 18 månader.

En person som blivit löntagare efter att ha varit företagare och som blivit arbetslös är berättigad att få arbetslöshetsdagpenning på basis av företagarinkomsten då arbetsvillkoret för företagare blivit uppfyllt, om han blir arbetslös inom 24 veckor efter att ha blivit löntagare.

Mer information om efterskyddstiden och andra frågor som hänför sig till företagarens utkomstskydd vid arbetslöshet finner du under punkten "ABC av förmåner - Om företagarnas arbetslöshetsskydd".

Jag har varit företagare i bisyssla redan en längre tid. Jag har fått utlåtande om hinderslöshet från arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) och till mig kan betalas inkomstrelaterad dagpenning då de övriga förutsättningarna uppfylls. Hur inverkar inkomsterna från min företagsverksamhet i bisyssla på den inkomstrelaterade dagpenningen?

TE-byrån lämnar arbetslöshetskassan ett bindande utlåtande om huruvida sökanden är sysselsatt inom företagsverksamheten och om företagsverksamheten ska betraktas som huvudsyssla eller bisyssla. Arbets- och näringsbyrån uppskattar alltid företagsamhetens beskaffenhet på grundval av arbetsmängden, och inte utifrån de förvärvade inkomsterna. TE-byråerna lämnar utlåtandena i regel för viss tid, dvs. företagsamhetens beskaffenhet ska inom en viss tid uppskattas på nytt.

Till en företagare som har företagsverksamheten som bissyssla är det möjligt att utbetala jämkad dagpenning, då TE-byrån har prövat företagsamheten och i sitt utlåtande konstaterat att den är en bisyssla. Vid jämkningen av förvärvad företagsinkomst begagnar arbetslöshetskassan alltid då det är möjligt beskattningsuppgifterna som grund för jämkningen. Kassan ska alltså alltid efter att beskattningen färdigställts tillställas ett skatteintyg över senast verkställda beskattning. Som jämknings- och betalningsperiod för dagpenningen begagnas kalendermånaden, dvs. en företagare i bisyssla ska ansöka om dagpenning i perioder om en kalendermånad. Vid jämkning av den förvärvade företagsinkomsten divideras den företagsinkomst som förvärvats under året till månadsinkomst och i regel minskar hälften av den förvärvade inkomsten den dagpenning som ska utbetalas.

Jag inleder företagsverksamhet som bisyssla som återförsäljare av Tupperware-produkter. Hur ska jag uppge de inkomster som erhållits då jag ansöker om dagpenning?

I regel beaktas förvärvsinkomsterna från företagsverksamhet enligt senast verkställda beskattning. Uppgifterna i den fastställda beskattningen kan inte användas då det är fråga om en företagsverksamhet som inleds eller då företagsverksamheten väsentligt har förändrats efter att beskattningen fastställts. Då arbetslöshetskassan inte vid jämkningen kan beakta beskattningsuppgifterna vid uppskattningen av de inkomster som ska beaktas vid jämkningen, uppskattas inkomsterna dock så långt som möjligt enligt reglerna för beskattningen.

Då det är frågan om eget arbete som omfattas av jämkningen, och som är i så liten skala att det kan ansas vara endast självständig verksamhet för att förvärva inkomst (t.ex. just återförsäljning av Tupperware-produkter och olika slags nätverksmarknadsföringsarbeten), ska verksamhetsutövaren föra så kallad anteckningsbok över sin verksamhet, där inkomsterna och utgifterna införs i tidsföljd. Uppskattningen av de inkomster som ska beaktas vid jämkningen baserar sig i dessa situationer på de inkomst- och utgiftsuppgifter som antecknats i anteckningsboken och vilka uppskattas enligt beskattningsreglerna.

Som period för ansökan, jämkning och utbetalning av dagpenning för företagare på deltid begagnas en kalendermånad. Utredning över inkomster och utgifter av företagsverksamhet ska alltså också företes per kalendermånad. Då företagsverksamheten har varat i minst sex månader, brukas vid uträknandet av den inkomstrelaterade dagpenningens belopp medeltalet av de sex månader som uppgetts som jämkad inkomst. Efter att inkomstbeskattningen för ansökningsåret har färdigställts, beaktas de fastställda förvärvsinkomsterna av företagsverksamheten i beskattningen som inkomst som ska jämkas.

Vem är företagare enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa?

Med hänsyn till utkomstskyddet för arbetslösa anses en person som utför förvärvsarbete utan att stå i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande vara en företagare. Också delägare i företaget anses vara företagare även om han eller hon tillhör annan pensionsförsäkring. Som delägare betraktas en person som

1. arbetar i ledande ställning i ett företag, där han eller hon själv äger minst 15 % eller tillsammans med sin familj eller familjen äger minst 30 % av bolaget

2. arbetar i ett företag, där han eller hon själv eller tillsammans med sin familj eller familjen äger minst 50 % av bolaget

3. arbetar i ett annat företag eller sammanslutning, där han eller hon eller hans eller hennes familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom eller henne har motsvarande bestämmanderätt.

Vid uträkningen av äganderätt beaktas även indirekt innehav via andra företag eller sammanslutningar, om personen i fråga eller hans eller hennes familjemedlemmar ensamma eller tillsammans äger minst hälften av bassamfundet eller har motsvarande bestämmanderätt.

Jag har varit medlem av företagarkassan sedan år 2003 och jag har uppfyllt företagarens arbetsvillkor. Jag börjar med lönearbete, lönar det sig för mig att ansluta mig till löntagarkassan?

Då du börjar med lönearbete kan du ansluta dig som medlem i YTK. Om du blir arbetslös innan arbetsvillkoret för löntagaren uppfylls, har du rätt till den arbetslöshetsdagpenning du skulle vara berättigad till som medlem i företagarkassan. Denna dagpenning utbetalas av YTK om du har anslutit dig som medlem i YTK, men storleken av den utbetalade dagpenningen fastställs av den företagarkassa, som medlem av vilken du har uppfyllt arbetsvillkoret för företagare.

Jag kommer att fara utomlands och arbeta för en lokal arbetsgivare. Vad bör jag göra?

I de flesta EU-/ETA-länderna finns ett allmänt system för utkomstskydd för arbetslösa, vilket automatiskt omfattar arbetstagarna. I dessa länder behöver du alltså inte skilt för sig ansöka om medlemskap i en arbetslöshetskassa. I Sverige och Danmark finns det en frivillig arbetslöshetsförsäkring som sköts av arbetslöshetskassorna, och då förutsätts att du ansluter dig till en arbetslöshetskassa. Eftersom du inte samtidigt kan omfattas av två länders arbetslöshetsskydd, bör du utträda ur kassan i Finland. Om det är fråga om ett kortvarigt arbetsförhållande som varar en kortare tid än tre månader, behöver du inte avbryta medlemskapet.

Då du efter att ha arbetat utomlands återvänder till Finland, kan de försäkrings- och arbetsperioder som du förvärvat i ett EU-/EES-land i Finland inräknas i arbetsvillkoret, ifall du, förutom löne- och arbetsintygen, lämnar en U1-blankett (EU-länder) eller ett E301-intyg (EES-länder) till kassan. U1-blanketten eller E301-intyget begärs av myndigheten i anställningslandet. Vidare förutsätts det att du har anslutit sig till en arbetslöshetskassa i Finland inom en månad från det att du har upphört att omfattas av utkomstskyddet i det land där du arbetat. Av denna anledning kan och vid behov bör man även då man är arbetslös ansluta sig som medlem i arbetslöshetskassan då man återvänder från utlandet.

För att få arbetslöshetsdagpenning förutsätts dessutom att du har arbetat i Finland minst fyra veckor i arbete som kumulerar arbetsvillkoret. Därefter beaktas arbete som utförts i ett EU-/EES-land i ditt arbetsvillkor. Den lön som utgör grunden för den inkomstrelaterade dagpenningen definieras dock utifrån detta i Finland utförda arbete på minst fyra veckor. Om du har varit i arbete i ett EU-/EES-land under ett år, förutsätts dock inte detta arbete i fyra veckor. Den lön som då utgör grund för den inkomstrelaterade dagpenningen definieras utifrån det utomlands utförda arbetet.

Min arbetsgivare i Finland sänder mig på arbetskommendering utomlands. Kan jag bevara mitt medlemskap i den finländska arbetslöshetskassan?

Du är en utstationerad arbetstagare om du utför lönearbete och din arbetsgivare i Finland tillfälligt sänder dig på arbetskommendering till utlandet och betalar lön för den tid du arbetar i utlandet.

Då du arbetar som en utstaionerad arbetstagare, beaktas det arbete som utförts utomlands i arbetsvillkoret, liksom det arbete som utförts i Finland. Arbetsgivaren ska dock betala de obligatoriska arbetsgivaravgifterna till Finland och du ska bevara ditt medlemskap i kassan i Finland.

Jag har arbetat utomlands för en lokal arbetsgivare. Mitt arbetsförhållande har upphört och jag tänker återvända som arbetslös till Finland. Vad bör jag göra?

Anmäl dig hos arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) som arbetslös arbetssökande genast efter att du återvänt till Finland. Vad du för övrigt bör göra beror på varifrån du återvänder.

a)     EU-/EES-länder

Ifall ditt medlemskap i arbetslöshetskassan inte är giltigt, ansök om medlemskap senast inom en månad efter att din arbetslöshetsförsäkring i systemet för utkomstskydd för arbetslösa i det andra EU-/EES-landet upphört. Mellan nordiska länder är denna tid åtta veckor, ifall du är en nordisk återflyttare. Tillställ kassan en U1-blankett (EU-länder) eller ett E301-intyg (EES-länder) samt löneintyg för dina arbetsförhållanden utomlands. U1-blanketten eller E301-intyget begärs av myndigheten i anställningslandet. Ifall ditt arbetsförhållande i EU-/EES-landet har varat över ett år, krävs för att du ska vara berättigad till utkomstskydd för arbetslösa i Finland bl.a. att du har arbetet i Finland minst fyra veckor i arbete som kumulerar arbetsvillkoret. Detta arbete i fyra veckor krävs inte av en nordisk återflyttare.

b)     icke-avtalsland eller s.k. tredje länder

Arbete som utförs utanför EU-/EES-länder och Schweiz kan inte räknas med i arbetsvillkoret i Finland. Ditt arbete i tredje länder kan beaktas i arbestvillkoret endast i det fall att det är fråga om arbete som utförs som utstationerad arbetstagare för en finländsk arbetsgivare. Då du återvänder till Finland är du berättigad till inkomstdagpenning från en finländsk arbetslöshetskassa endast om:

  • Du har bevarat medlemskapet i den finländska arbetslöshetskassan under arbetet. Vänligen beakta, att det vid återkomst från tredje länder inte är möjligt att ansluta sig till kassan som arbetslös.
  • Du är bosatt i Finland och även i övrigt uppfyller förutsättningarna för utbetalning av dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Vid behov ber kassan av Folkpensionsanstalten ett beslut om att du är bosatt i Finland.

Jag bor i Finland, men arbetar för en lokal arbetsgivare i Norge. Kan jag ansluta mig till en finländsk arbetslöshetskassa?

Du kan inte ansluta dig till en arbetslöshetskassa i Finland, eftersom du omfattas av utkomstskyddet för arbetslösa i det land där du arbetar. I Norge omfattas alla arbetstagare automatiskt av utkomstskyddet för arbetslösa, så du behöver inte själv ansluta dig till någon arbetslöshetskassa. Om du dock återvänder till Finland minst en gång i veckan, är du en s.k. gränsarbetare, vars arbetslöshetsskydd fastställs enligt svaret på fråga "Jag bor i Helsingfors.."

Min make fick en arbetsplats utomlands och jag följer med utomlands åtminstone för ett år. Jag sköter vårt 4-åriga barn hemma, men tänker inte vara i lönearbete. Lönar det sig för mig att betala medlemsavgiften till arbetslöshetskassan?

Om en medlem i en löntagarkassa har varit borta från arbetsmarknaden utan godtagbart skäl över sex månader, har han eller hon inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning för löntagare förrän han eller hon efter frånvaron har uppfyllt arbetsvillkoret. För att arbetsvillkoret ska vara giltigt, ska till frånvaron från arbetsmarknaden alltid finnas ett i utkomstskyddet för arbetslösa avsett personligt godtagbart skäl. Utkomstskyddet för arbetslösa följer inte t.ex. makens eller sambon arbetslöshetsskydd. Vård av ett barn som fyllt 3 år är inte heller ett godtagbart skäl.

Om ni bor utomlands över sex månader och du sköter ert över 3-åriga barn hemma, lönar det sig inte att bevara medlemskapet i arbetslöshetskassan och betala kassans medlemsavgift. Om ni återvänder till Finland, lönar det sig att på nytt ansluta dig till kassan, eftersom du är tvungen att på nytt samla in arbetsvillkoret för att rätt till arbetslöshetsförmån skulle föreligga.

De nordiska länderna har avtalat om vissa särskilda regler som gäller överföring av arbets- och försäkringsperioder mellan nordiska länder. Vilka är dessa?

De nordiska länderna har avtalat om vissa lindringar i överföring av försäkrings- och arbetsperioder mellan de nordiska länderna, om du är en s.k. återflyttare. Personen är en nordisk återflyttare, om han eller hon i det land, från vilket arbetslöshetsskydd söks, under de senaste fem åren

  • har omfattats av ifrågavarande lands arbetslöshetsskydd, dvs. har varit medlem i en arbetslöshetskassa eller
  • har varit i arbete som uppfyller ifrågavarande lands arbetsvillkor (i Finland krävs arbete under minst en kalendervecka med en arbetstid på minst 18 timmar),
  • har fått arbetslöshetsförmåner (i Finland räknas arbetsmarknadsstöd inte som sådan arbetslöshetsförmån),
  • har verkat som företagare (i Finland krävs att man har verkat som företagare under minst en period som kumulerar arbetsvillkoret för företagare).

Om du är en ovan nämnd återflyttare, kan du ansöka om medlemskap i arbetslöshetskassan inom åtta veckor från att din arbetslöshetsförsäkring har upphört i det land som du återvänder från. I Sverige, Finland och Danmark finns en frivillig arbetslöshetsförsäkring, vilket betyder att du skilt för sig bör ansluta dig till arbetslöshetskassorna i dessa länder, medan i t.ex. Norge omfattas du automatiskt av den norska arbetslöshetsförsäkringen.

Av återflyttare krävs inte heller att man arbetar i fyra veckor för att dagpenningsperioden kan börja i en situation, där personen i fråga har arbetat över ett år i ett annat nordiskt land.

Jag bor i Helsingfors, men arbetar i Tallinn. Hur fastställs mitt utkomstskydd vid arbetslöshet?

Du är sannolikt en i bestämmelserna om utkomstskydd för arbetslösa avsedd gränsarbetare. Med gränsarbetare avses en sådan person som arbetar i ett land, men är bosatt i ett annat land, dit han eller hon i allmänhet återvänder dagligen eller minst en gång i veckan. Om du alltså arbetar i Tallinn, men återvänder minst en gång i veckan till Finland, är du en gränsarbetare. En gränsarbetare är försäkrad i det land där han eller hon arbetar, dvs. du är försäkrad i Estland. Om du blir delvis arbetslös eller permitterad, ska du ansöka om arbetslöshetsförmån i Estland. Om du blir totalt arbetslös, får du arbetslöshetsförmån från Finland utan förutsättningen om fyra veckors arbete.

Vem har rätt till alterneringsersättning?

Grundförutsättningen för alterneringsledighet är att du har varit i arbete en viss tid. Du bör ha utfört arbete enligt arbetspensionslagarna i minst 20 år. I denna tid inräknas även arbete som du har utfört före 23 års ålder. Även arbete som företagare inräknas i arbetshistorien. Med arbete kan jämföras även annat än on. tid enligt arbetspensionslagarna, såsom familjeledighet, värnplikt, civiltjänstgöringstid och vårdledighet som baserar sig på arbetsavtalslag eller tjänstekollektivavtal. Av tiden kan högst en fjärdedel vara sådan jämförbar tid. Vid uträkning av med arbete jämförbar tid beaktas endast fulla kalendermånader.

Förutom en tillräckligt lång arbetshistoria, är en förutsättning för alterneringsledighet att du har varit anställd hos samma arbetsgivare i en följd minst 13 månader innan alterneringsledigheten börjar. I denna tidsperiod på ett år kan ingå sammanlagt en oavlönad frånvaro på högst 30 kalenderdagar. Frånvaro på grund av sjukdom eller olycka jämförs med tid i arbete. Vidare förutsätts, att arbetet ovan har varit arbete på heltid, vilket avser att din arbetstid måste ha varit över 75 procent av arbetstiden för en heltidsanställd.

Jag har tidigare varit ersättningsledig för några år sedan. Kan jag på nytt få alterneringsledigt?

Du kan på nytt ta ut alterneringsledighet, då du efter att den föregående alterneringsledigheten utlöpt har samlat in minst fem år ny arbetshistoria och de övriga förutsättningarna för ledigheten uppfylls. Alterneringsledigheten är dock ett arrangemang som baserar sig på frivilligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, så du bör först komma överens om ledigheten med din arbetsgivare. Förutsättningarna för alterneringsledigheten redogörs för i svaret på den första frågan.

Hur stor är den alterneringsersättning som ska utbetalas till mig?

Det fulla beloppet av alterneringsersättningen är 70 procent av den arbetslöshetsdagpenning du skulle vara berättigad till om du blev arbetslös. Barnförhöjningar beaktas ej vid uträknandet av förmånen. Den arbetslöshetsdagpenning som utgör grund för ersättningen beräknas för en tid av 52 veckor som föregår alterneringsledigheten, och i löneinkomsterna inräknas inte de naturaförmåner, som enligt alterneringsavtalet erhålls fortsättningsvis under alterneringsledigheten.

Kan jag ta ut alterneringsledigheten i flera delar?

Alterneringsledigheten hålls i en period. Alterneringsledigheten kan dock förlängas. Om förlängningen ska avtalas två månader före utgången av den avtalade alterneringsledigheten. Alterneringsledigheten ska ändå hållas i sin helhet inom två år från dess början, och dess sammanräknade längd får inte heller överskrida maximilängden på alterneringsledigheten.

Om avtalet om alterneringsledigheten har ingåtts senast 31.12.2015 och alterneringsledigheten börjar senast 31.3.2016, kan man med tillämpning av den gamla lagen avtala om att alterneringsledigheten hålls i perioder. Varje period ska vara minst 100 kalenderdagar lång. Du ska avtala om en sådan periodisering av alterneringsledigheten i alterneringsavtalet innan ledigheten börjar. Du kan med med din arbetsgivare komma överens om att ändra tidpunkterna för perioderna även under alterneringsledigheten.

Vad ska sändas med ansökan om alterneringsledighet till kassan?

Alterneringsersättning söks på en särskild blankett som finns hos arbets- och näringsbyråerna eller på våra webbsidor under punkt Blanketter. Foga till ansökan i bilaga löneintyg för de 52 kalenderveckor som föregår alterneringsledigheten och en kopia av avtalet om alterneringsledighet.

För hur lång tid ska vara löneintyget för alterneringsersättning?

Den arbetslöshetsdagpenning som utgör grunden för ersättningen beräknas för den tid av 52 veckor som föregår alterneringsledigheten, så löneintyget ska vara för 52 kalenderveckor.

Hur påverkar tillfälliga arbetsdagar hos den egna arbetsgivaren alterneringsersättningen?

Alterneringsersättning utbetalas för högst fem dagar per vecka. Om du är i arbete, anställd hos din egen arbetsgivare, föreligger ingen rätt till alterneringsersättning för dagarna i arbete. Om den alterneringslediga är i arbete till exempel under två dagar per vecka hos sin egen arbetsgivare, har han eller hon rätt till alterneringsersättning för högst tre dagar, oberoende av hur mycket arbete som utförts och även om arbetet hade utförts under veckosluten. Om du tänker arbeta under ledigheten, ska du meddela kassan därom i ett så tidigt skede som möjligt för att kassan inte hinner utbetala förmånen för de dagar som du inte är berättigad därtill.

Åt mig utbetalas semesterlön under alterneringen. Hur påverkar det alterneringsersättningen? Och hur inverkar semesterpenningen?

Rätt till alterneringsersättning föreligger ej för den tid då din arbetsgivare utbetalar lön eller semesterlön till dig. Semesterpenningen inverkar inte på den alterneringsersättning som ska utbetalas.

Jag har blivit uppsagd under alterneringsledigheten, hur inverkar uppsägningen på alterneringsersättningen?

Alterneringsersättning utbetalas inte efter avslutat arbetsförhållande. Meddela arbetslöshetskassan och arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) om det avslutade arbetsförhållandet. Kontrollera din rätt till inkomstrelaterad dagpenning då arbetsförhållandet avslutas

Ska jag anmäla det avslutade arbetsförhållandet till arbets- och näringsbyrån, eller gör arbetsgivaren det?

Om ditt arbetsförhållande avslutas under alterneringsledigheten, ska detta anmälas till arbets- och näringsbyrån och arbetslöshetskassan.