Vår kundtjänst är stängd måndag 6.12. Glad självständighetsdag!

"Det kom som en överraskning att sommarjobben också har betydelse" - Inkomstrelaterad dagpenning är en främmande sak för unga

Utkomstskyddet är ett märkligt begrepp för många under 20 år, men det att man inte är medlem i kassan kan orsaka betydande ekonomiska förluster. Vi pratade både med ungdomar, lärare och tjänstemän och letade efter orsakerna till bristen på information.

"Jag vet inte hur det fungerar. Man får säkert något slags skydd om man blir arbetslös. Jag tror det blir aktuellt då när man utexaminerats, har ett riktigt jobb och bor ensam.” – Aada 19 år

"Jag har säkert hört ordet någon gång, men det får mig inte att tänka på något särskilt.” – Oskari 18 år

”Man kan få det om man blir arbetslös, men man måste väl göra något innan dess. Jag har fått den känslan att det inte påverkar mitt eget liv ännu, utan först när jag är vuxen på riktigt.” – Saara 18 år

När man pratar med ungdomar under tjugo år, blir det snabbt klart att inkomstrelaterat utkomstskydd är en ganska otydlig och främmande sak för dem. Det är något som hör till den “vuxna åldern någon gång senare".

I verkligheten är den inkomstrelaterade dagpenningen tillgänglig för varje person som fyllt 18 år, som är medlem i en arbetslöshetskassa och som uppfyller villkoren för att få dagpenning, till exempel har ett anställningsvillkor.

Till exempel om:

  • personen inte fortsätter sina studier efter andra stadiet, utan går ut i arbetslivet, men blir arbetslös eller permitteras.
  • sommarjobbar under studieåren, men får inte anställning genast efter examen.
  • sommarjobbar och deltidsarbetar före militären, men hittar inget jobb efter militären.

Vad innebär det i praktiken att få inkomstrelaterad dagpenning? Det betyder helt enkelt att du som arbetslös eller permitterad får mer pengar än om du inte är medlem i en arbetslöshetskassa. Hur mycket mer? Det beror på din lön innan du blev arbetslös eller permitterad.

"Man borde prata om detta så att man förstår att det kan relatera till ens eget liv”

Vi intervjuade flera ungdomar för den här artikeln. Alla hade redan arbetserfarenhet från många sommarjobb och några även från deltidsarbete. Även om dörrarna till arbetslivet redan öppnats, hade dom inte kommit att tänka på arbetslöshetsskyddet.

"Jag tror inte att jag är den enda som inte vet. Vi har aldrig diskuterat det här med kompisarna.” – Pete 17 år

"Jag tror att andras kunskap är på samma nivå, det vill säga låg.” – Saara 18 år.

Ungdomarna kom ihåg att begreppen inkomstrelaterad dagpenning och arbetslöshetskassa hade skymtat på en sida i någon lärobok, men de tycktes inte relatera till deras eget liv. När de förstod att man redan i ett sommarjobb kunde ackumulera anställningsvillkor och gå med i en arbetslöshetskassa, trots att man inte ännu kanske hittat sitt “egen område”, så började ämnet kännas viktigt.

"Arbetslöshet är en allvarlig fråga. Det skulle nog vara bra att veta om man kunde få ersättning.” – Pete 17 år

“Det kom som en överraskning att sommarjobben också har betydelse. Man borde prata mer om det här och inte genom termer utan så att man förstår att det anknyter till ens eget liv.” – Aada 19 år​​​​​​​

"Det skulle vara bra med en obligatorisk kurs som konkret lär ut “vuxenkunskaper”, såsom arbetslöshetsskydd och beskattning" – Saara 18 år.

"Jag brukar jag använda en lektion för ämnet”

Enligt Utbildningsstyrelsen och lärarna i samhällskunskap tas nog ämnena upp. Enligt undervisningsråd Kristina Kaihari ingår arbetslivsfrågor i läroplanerna för samhällskunskap både i grundutbildningen och i gymnasiet, samt i det breda kompetensområdet Social kompetens som är kopplat till alla läroämnen och omfattar arbetslivskompetens.

Relaterat innehåll finns också i grunden för yrkesexamen, till exempel i teman om att agera i samhället och som medborgare, samt att verka i arbetslivet. Dessutom erbjuds ekonomikunskap som tillval, berättar undervisningsråd Tuija Laukkanen i sin tur.

Mari Hannola-Antikainen utvecklingslärare i samhällskunskap som jobbat vid gymnasiet för internationell affärsverksamhet i Drumsö i många år, berättar att frågor om arbetslöshetsskydd undervisas som en del av en kurs i ekonomi i gymnasiet.

“Själv har jag vanligtvis använt en lektion för ämnet, då jag går igenom termen inkomstrelaterad, samt de positiva och negativa saker som anknyter till detta, både från samhällets, individens och företagens sida. Ämnet beaktas också när man pratar om utmaningarna i den offentliga ekonomin, samt när man i samhällskunskapens första kurs behandlar inkomstöverföringar som en del av den nordiska välfärdsstaten.”

Hannola-Antikainen som i höstas flyttade från gymnasiet i Drumsö för att jobba som expert på Ekonomi och ungdom TAT, anser att ämnet är viktigt och att man borde behandla det särskilt via dess fördelar och nackdelar.

”Vi har gått igenom både fördelarna med inkomstrelaterad och dess passiverande effekt med ungdomarna. Vi har också pratat om bland annat individens ansvar och lokala förhandlingar. Jag har behandlat ämnet genom exempel, i stil med 'Pappersarbetaren Seppo 55 år blir arbetslös. Vad har Seppo för alternativ?’”​​​​​​​

Precis som ungdomarna själva, tror Max Mäkinen som undervisar i samhällskunskap vid Drumsö samskola, att arbetslöshetsskyddet ännu är en avlägsen sak för grundskoleeleverna.

”Grundskoleeleverna är mer intresserade av bland annat stöden för studerandena. De olika formerna av arbetslöshetsskydd behandlas i vår lärobok, men till exempel inkomstrelaterad dagpenning eller arbetslöshetskassor nämns inte alls.”

"De 26 arbetsveckor som anställningsvillkoret kräver kan ackumuleras i upp till 9 år”

De intervjuade ungdomarna anser att det definitivt är lärarnas uppgift att behandla arbetslöshetsskyddet – så länge tidpunkten och sättet är rätt. De tror till exempel inte på kraften hos influencer i sociala medier och separata kampanjturnéer.

"Det är ändå ingen som tittar på sådana där videor i sociala medier." – Pete 17 år.

18-åriga Saara trodde nog att unga själva också kan ta fram information på nätet, bara de behöver den. "Jag skulle antagligen ta reda på det om jag blev arbetslös.”

Ur denna synpunkt är det dock synd att det inte är möjligt att gå med i en arbetslöshetskassa som arbetslös. Det ska uttryckligen göras när man har ett avlönat jobb.​​​​​​​

Lyckligtvis har många unga vaknat upp till det här senast i och med osäkerheten och uppsägningarna som coronapandemin orsakat.

Enligt Arbetslöshetskassornas Samorganisation anslöt sig mer än 80 000 personer under 30 år till kassorna under 2020, vilket betyder att antalet unga medlemmar ökade med 45 procent från föregående år. Det största antalet medlemmar under 30 år, mer än 33 000, gick med i YTK. År 2020 gick så många som 71 procent fler personer under 30 år med i YTK än ett år tidigare.

Vanligtvis går människor med i YTK i 25–29 års åldern, men det kunde vara värt att ansluta sig mycket tidigare, eftersom allt avlönat arbete – inklusive sommar- och deltidsarbeten - ackumulerar anställningsvillkor.

”Det är också bra att veta att en studietid, militär- och civiltjänstgöringstid ”hoppas över” när man kontrollerar anställningsvillkoret, vilket innebär att ett sommarjobb inte är bortkastat även om man däremellan studerar, är i armén eller civiltjänstgörare – tvärtom. I dessa fall kan de 26 arbetsveckorna som anställningsvillkoret kräver ackumuleras under upp till 9 år och man kan efter examen, armén eller civiltjänstgöringen ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning – så länge medlemskapet i kassan är hela tiden i kraft”, påminner Petja Eklund, specialist på YTK.


Läs här vem som kan bli medlem i arbetslöshetskassan