Är du gift, sambo eller bor du ensam? Läs om hur det påverkar din arbetslöshetsförmån

Arbetslöshetsförmånerna är individuella. Det finns dock några situationer där ett parförhållande kan påverka utbetalningen av dagpenning och arbetsmarknadsstöd.

”I princip spelar det ingen roll vilken typ av relationer den arbetslösa har. Den inkomstrelaterade dagpenningen är individuell, såsom andra arbetslöshetsförmåner”, sammanfattar Petja Eklund, specialexpert vid YTK.​​​​​​​

Till exempel påverkar inte partnerns inkomst de förmåner som den arbetslösa får.

Men... som så ofta: även i detta fall finns det vissa situationer, då den arbetslösas parförhållande kan påverka utbetalningen av dagpenning. Dessa gäller hemvårdsstöd och situationer där den som blivit arbetslös har arbetat i sin partners företag.

Hemvårdsstödet är ett familjespecifikt stöd, och därför kan hemvårdsstöd som betalas till partnern också minska på den arbetslösas förmån. Detta händer om partnern som får hemvårdsstöd själv inte tar hand om ett barn på heltid hemma och därför är utanför arbetsmarknaden.

”Här är gränsen relativt låg. Om partnern bedriver ens lite företagsverksamhet eller har ett deltidsarbete, dras hemvårdsstödet av arbetslöshetsförmånen, eftersom det tolkas som att partnern inte är hemma och tar hand om barnet”, påpekar Eklund och medger att detta ibland orsakar förvirring.

”Det är förståeligt att det kan kännas konstigt, att det stöd som betalas till partnern dras av den egna förmånen.”

Hur påverkar de sociala förmånerna den inkomstrelaterade dagpenningen? Läs här.

Längre arbetsvillkor för familjemedlemmar till företagare

En annan situation där ett parförhållande kan påverka utbetalningen av dagpenning är då den som blivit arbetslös har arbetat i sin partners företag. Då är arbetsvillkoret för att få dagpenning för den som blir arbetslös klart längre (52 veckor) än för arbetstagare som inte är familjemedlemmar till företagare (26 veckor).

”Detta grundar sig på den gammalmodiga tanken att en nära relation med en företagare kunde utnyttjas för att minimera riskerna för företagsverksamhet och missbruka förmånen”, säger Petja Eklund, men betonar att situationen sällan är ett problem i dagens läge.

Så var det inte ännu för ett par år sedan, när en person som hade arbetat i sin partners företag kunde betraktas som företagare inom utkomstskyddet för arbetslösa, även om personen inte skulle ha någon ägarandel eller bestämmanderätt i företaget. Detta tillintetgjorde ofta hela möjligheten till inkomstrelaterad dagpenning. I värsta fall kunde det leda till återkrav på tiotusentals euro.

”Detta var ett klart missförhållande i lagen, och YTK drev hårt på dess förändring. Lyckligtvis ändrades lagen 2019 och den nuvarande formen är en tydlig förbättring, även om det fortfarande finns en skillnad i arbetsvillkoren för företagares familjemedlemmar jämfört med andra”, säger Eklund.

Situationen är fortfarande en annan om den som ansöker om arbetslöshetsförmån har en ägarandel eller bestämmanderätt i sin partners företag. Dessa frågor beaktas vid bedömningen av om sökanden är företagare inom utkomstskyddet eller inte.

”Men det är ofta inget problem. Om man har en ägarandel i företaget anser man sig ofta själv vara en företagare, eller är åtminstone medveten om att bli klassificerad som sådan”, konstaterar Eklund.

Vem anses vara partner eller familjemedlem i lagen om utkomstskydd för arbetslösa? Läs här.

Ensamstående straffas hårdare för kapitalinkomster

När det gäller parförhållanden finns det ingen stor skillnad mellan arbetsmarknadsstödet och den inkomstrelaterade dagpenningen, eftersom även stödet är individuellt. Skillnaden är dock kapitalinkomster, som beaktas i arbetsmarknadsstödet på grund av dess behovsprövning.

I detta fall kan ett etablerat parförhållande vara till betydande nytta, eftersom inkomsttröskeln för kapitalinkomster som minskar arbetsmarknadsstödet för en arbetslös person som bor ensam är mycket lägre och nedsättningen högre än för makar och sambor.

För en arbetslös person som bor ensam minskar kapitalinkomsten som överskrider inkomstgränsen på 311 €/månad arbetsmarknadsstödet, och 75 % av den gränsöverskridande delen dras av. För en arbetslös person som är gift eller sambo är inkomstgränsen mer än tre gånger högre (1044 €) och även nedsättningen är lägre (50 %). Denna situation kan till exempel uppstå om den arbetslösa har hyresintäkter eller äger skog.

”Skillnaden kan kännas stor, särskilt eftersom boendekostnaderna för dem som bor ensamma ofta är mycket högre, och ekonomin för en enskild arbetslös person alltid är beroende av bara en person”, medger Teija Hautera, advokat vid FPA.

Hautera påpekar också att många arbetslösa – och sysselsatta – kan behöva ansöka om andra stöd för att trygga sin utkomst. Till exempel i huvudstadsregionen, där boendekostnaderna är höga, får en del utöver arbetslöshetsförmån också bostadsbidrag och utkomststöd – och grunden för alla dessa är olika.

Såsom redan konstaterats är arbetslöshetsförmånerna individuella. Utkomststödet är däremot familjespecifikt och bostadsbidraget hushållsspecifikt. Enligt Hautera orsakar detta komplexitet.

En nyligen genomförd studie av Ella Sihvonen (2021) visar också att förmånslagstiftningen använder ett brett spektrum av familje- och inkomstbegrepp, vilket försvagar begripligheten av förmånerna. Enligt studien kan det finnas skäl för olika begrepp eftersom syftet med lagarna är olika, men begreppen borde ändå vara konsekventa och lika. 

”Lyckligtvis har man uppmärksammat detta och till exempel överväger kommittén för reformen av den sociala tryggheten att förtydliga kriterierna för tillhandahållande av olika förmåner. I slutändan är det dock en politisk fråga som inte är lätt att lösa”, säger Hautera.

Underhållsskyldighet i äktenskap

En av de intressanta – om än sällan använda – paragraferna i finsk lag är underhållsskyldigheten i äktenskap, som också kan påverka arbetslösas situation, åtminstone i princip.

Enligt lagen är makar nämligen skyldiga att efter förmåga bidra till familjens gemensamma hushåll och makarnas underhåll. Makarnas underhåll omfattar tillgodoseende av deras gemensamma samt vardera makens personliga behov. Syftet med skyldigheten är att garantera samma levnadsstandard för båda parter.

I praktiken innebär detta att om till exempel en av makarna blir arbetslös och inkomsten sjunker betydligt, måste den andra bekosta dennes utkomst. Förutom mat- och boendekostnader innebär det bland annat kläd- och frisörkostnader samt andra vardagskostnader. Det är dock känt att denna paragraf i lagen inte ofta behöver åberopas, utan man tar hand om den andra i äktenskapet även utan domstolsbeslut.