Årets första Medlemspuls: hopp om ett bättre liv trots det svåra coronaläget

Vi kartlade igen våra medlemmars situation med enkäten Medlemspulsen gällande arbete och ekonomi samt sinnesstämningar och förväntningar inför framtiden. Vi frågade också om viljan att byta bransch och om coronatidens inverkan på arbetsmängden och belastningen i arbetet. Enkäten genomfördes 15–27.1.2021 och vi fick in rejält över 14 000 svar. Ett stort tack till er alla!

Resultaten tyder på att optimismen, trots det svåra och osäkra coronaläget, spirar i många av de branscher som drabbats av epidemin. I samma branscher befarar dock många också en försämring av arbetssituationen, vilket tyder på fortsatt osäkerhet på grund av bland annat nya virusmutationer och restriktiva åtgärder.

Tron på en förbättring av arbetssituationen starkast bland permitterade

Vi bad i Medlemspulsen om en bedömning av utvecklingen av den egna arbetssituationen under de kommande 1–6 månaderna. De mest optimistiska av de tillfrågade var de som permitterats helt och hållet. Av dem tror 48 procent att deras arbetssituation kommer att förbättras under det följande halvåret. Av dem som permitterats helt och hållet tror 10 procent att deras situation kommer att försämras och 42 procent att den kommer att förbli oförändrad.

  • Av alla tillfrågade tror 17 procent att deras arbetssituation kommer att förbättras. 74 procent trodde att den förblir oförändrad och 8 procent att den försämras.
  • Av dem som är helt arbetslösa tror 37 procent att deras arbetssituation kommer att förbättras, 53 procent att den kommer att förbli oförändrad 10 procent att den kommer att försämras.
  • Av deltidspermitterade tror 32 procent att deras situation kommer att förbättras, 55 procent att den kommer att förbli oförändrad och 12 procent att den kommer att försämras.

Framtidstro inom byggbranschen

De som arbetar inom byggbranschen och de som är yrkesverksamma inom turism-, hotell- och restaurangbranschen tror i högre grad än andra tillfrågade att deras arbetssituation kommer att förbättras under de kommande 1–6 månaderna. Den starkaste tron på den närmaste framtiden finns i byggbranschen, där 29 procent av de tillfrågade tror att arbetssituationen kommer att förbättras under de närmaste månaderna och endast 9 procent att den kommer att försämras.

– I byggbranschen är vintern vanligtvis en lite lugnare tid. Även om det fortfarande är vinter är vi på väg mot våren. Det här förklarar säkert delvis den positiva inställningen. Uppenbarligen anser man dock inte samtidigt att coronaläget påverkar framtida jobb på ett så betydande sätt, att det nu skulle återspeglas i förväntningarna hos branschens aktörer. Sådana utsikter väcker tillförsikt också hos oss på arbetslöshetskassan, säger Petja Eklund, specialexpert hos YTK.

Inom turism-, hotell- och restaurangbranschen är förtroendet för en gynnsam utveckling nästan lika stort (27 %). Inställningen är dock något mer splittrad, eftersom 12 procent av de tillfrågade som arbetar inom branschen tror att situationen kommer försämras. Av dem som arbetar med kultur, konst och underhållning anser 23 procent att arbetssituationen kommer utvecklas i en gynnsam riktning och 13 procent att den kommer försämras.

– Det finns framtidstro i hotell- och restaurangbranschen och i kulturbranschen, men överlag är den mer försiktig än i exempelvis byggbranschen. Detta torde förklaras av det ihållande coronaläget, som i de här branscherna förlänger och även ökar restriktionerna, säger Eklund.

Arbetsbördan under coronatiden är särskilt stor inom hälsovården, finansbranschen och hos staten​​​​​​​

Coronaepidemin har polariserat det finländska arbetslivet. Tiotusentals jobb har avbrutits av permitteringar eller arbetslöshet, men på många arbetsplatser har man arbetat långa timmar. I Medlemspulsen frågade vi också om coronatidens inverkan på arbetsmängden och belastningen i arbetet.

När det gäller ökad arbetsmängd är de branschvisa resultaten inte särskilt överraskande. Arbetsmängden har ökat mest inom social- och hälsovårdsbranschen. 60 procent av dem som arbetar inom den offentliga social- och hälsovården upplever att arbetsmängden har ökat. Den näst största ökningen av arbetsmängden har skett inom bank-, försäkrings- eller finansverksamheten (51 %). Av de tillfrågade som arbetar inom den privata social- och hälsovården upplever 49 procent att arbetsmängden har ökat.

Även om coronaepidemin har medfört betydande permitteringar är det få branscher som upplever att den har minskat arbetsmängden. Undantagen är turism-, hotell- och restaurangbranschen som har lidit svårt av coronarestriktionerna. Där upplever 23 procent av de anställda att arbetsmängden har minskat.

Utöver arbetsmängden frågade vi om coronatidens inverkan på belastningen i arbetet. Resultaten var uppmuntrande: trots den svåra situationen har arbetsmotivationen varit god. Endast personer under 35 år har orkat sämre än andra.

Sämst orkar man inom den offentliga social- och hälsovården, IKT-branschen, reklam-, marknadsförings- och kommunikationsbranschen samt kultur-, konst- och underhållningsbranschen. Inom den offentliga social- och hälsovården försämras arbetsförmågan i synnerhet av den stora arbetsbördan medan det inom kultur-, konst- och underhållningsbranschen är fråga om den dåliga arbetssituationen och svårigheter att kunna utöva det egna yrket.

Enligt vår enkät anses effekterna av de exceptionella arrangemangen under coronapandemin vara besvärligast uttryckligen inom kulturbranschen. 51 procent av de tillfrågade inom kultur-, konst- och underhållningsbranschen anser att undantagsförhållandena haft negativa effekter. Av samma åsikt är 50 procent av dem som arbetar inom turism och med hotell- och restaurangverksamhet.

Den positivaste verkan av undantagsförhållandena har man upplevt hos staten och i bank- och försäkringsbranschen: Av de tillfrågade bland såväl statsanställda som inom bank-, försäkrings- och finansbranschen var 33 procent av den åsikten att verkningarna har varit positiva. De gynnsamma effekterna av undantagsförhållandena ser ut att koncentreras till branscher där det är möjligt att distansarbeta och där coronaepidemin inte har orsakat några omfattande permitteringar eller uppsägningar.

Handelsbranschen intresserar anställda som byter bransch

I Medlemspulsen frågade vi också om intresset för att byta bransch. Av alla tillfrågade planerar 30 procent att byta bransch under sitt arbetsliv. Viljan att byta bransch är störst bland personer under 35 år (52 %) högre högskoleutbildade (36 %).

Bland dem som överväger att byta bransch märks främst organisationer och föreningar där upp till 41 procent av de tillfrågade planerar att byta bransch under sitt arbetsliv. Planerna på att byta bransch är nästan lika stora bland dem som arbetar i reklam- och marknadsföringsbranschen (39 %) och hotell- och restaurangbranschen (38 %). Inom IKT-branschen är viljan att byta bransch den lägsta (23 %), vilket torde förklaras av den goda arbetssituationen och lönenivån inom branschen.

Deltagarna tillfrågades också om vilken bransch de tänker byta till. Fördelningen av attraktiva branscher var ganska jämn, men handelsbranschen stack ändå ut som den mest attraktiva: Av dem som överväger att byta bransch tror 13 % att de kommer att hitta sysselsättning uttryckligen inom handelsbranschen. Övriga tjänster i affärslivet (9 %) och inom utbildning (8 %) låg på andra plats i fråga om attraktiv bransch att byta till.