Deltidspermittering och arbetstidsgräns

Petja Eklund, specialsakkunnig

För närvarande får vi många förbryllade kontakter om att granska arbetstidsgränsen för permitterade. Det förstår vi mycket väl, eftersom lagen strider mot sunt förnuft här.

Det handlar om detta

Jämkad dagpenning kan inte betalas ut om arbetstiden överstiger 80 % av den maximala arbetstiden för en heltidsanställd.

Jämförelsen av arbetstid omfattar den arbetstid som ligger till grund för den lön som betalas ut för ansökningsperioden. Denna arbetstid jämförs med den maximala arbetstiden under jämkningsperioden. Jämkningsperioden är fyra kalenderveckor eller en månad.

För en deltidspermitterad person görs jämförelsen dock enligt lag på den maximala arbetstiden under en kalendervecka i stället för jämkningsperiod.

När arbetstiden som jämförs för en deltidspermitterad person är en månads arbetstid, och detta jämförs med den maximala arbetstiden under en vecka är slutresultatet ofta ett nekande beslut, eftersom arbetstidsgränsen på 80 % överskrids.

  • Maximal arbetstid 7,5 timmar per dag = 37,5 timmar per vecka = 161 timmar per månad.
  • Arbetstidsgränsen på 80 % är 129 timmar i månaden.
  • En deltidspermitterad får lön för 120 timmar.
  • Arbetstidsgränsen för en månad överskrids inte.
  • Granskningen görs ändå på den maximala arbetstiden för en kalendervecka som är 37,5 timmar. 80 % av det är 30 timmar.
  • Arbetstidsgränsen överskrids. 120 timmar är mer än 30 timmar.

Inkomstrelaterad dagpenning och arbete kan kombineras

Inkomstrelaterad dagpenning och deltidsarbete kan kombineras flexibelt. I praktiken innebär det att du arbetar deltid, får betalt för det och samtidigt kan vi betala jämkad inkomstrelaterad dagpenning.

Jämkad inkomstrelaterad dagpenning innebär att lön som betalas för deltidsarbete beaktas i den inkomstrelaterade dagpenningen. Lönen minskar inte dagpenningen till fullt belopp. Efter skyddsdelen på några hundra euro minskar varje euro som betalas ut dagpenningen med 50 cent. På vår webbplats finns en praktisk kalkylator som man kan uppskatta eurobeloppet med.

Om du blir permitterad genom att man minskar din dagliga arbetstid, motsvarar det en situation där du arbetar deltid. Vi kan alltså betala jämkad inkomstrelaterad dagpenning trots att du arbetar deltid.

80 % arbetstidsgräns

Vi kan inte betala ut jämkad inkomstrelaterad dagpenning om arbetstiden i deltidsarbete överstiger 80 procent av den maximala arbetstiden för heltidsarbete. Detta har samband med definitionen av deltidsarbete. Gränsen mellan heltids- och deltidsarbete har dragits vid 80 procent för utkomstskydd. Om arbetstiden överstiger 80 procent av den maximala arbetstiden , är detta heltidsarbete. Om arbetstiden är högst 80 procent av heltidsarbete är det deltidsarbete.

Om du har blivit permitterad genom att man minskar din dagliga arbetstid, omfattas du av jämkning. Det räcker att en timme dras av från arbetstiden per arbetsdag. Du har dock inte rätt till jämkad dagpenning och vi kan inte betala dagpenning om din arbetstid överstiger 80 procent av den maximala arbetstiden för en heltidsanställd.

Hur kontrolleras arbetstidsgränsen?

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa har en person som permitterats genom att förkorta arbetstiden inte rätt till arbetslöshetsförmån om den arbetstid som ligger till grund för lönen överstiger 80 procent av den maximala arbetstiden för en heltidsanställd som tillämpas inom branschen under en kalenderveckas granskningsperiod.

Enligt lagen beaktar jämförelsen därmed den arbetstid som ligger till grund för lönen. Den jämförs under granskningsperioden på en kalendervecka för dem som permitterats genom att förkorta den dagliga arbetstiden.

Arbetstiden som lönen grundas på är dock sällan arbetstid under en vecka. Vanligtvis betalas ju lönen, beroende på arbetsgivaren, för antingen två veckor, fyra veckor eller en månad. Detta leder till att vi måste jämföra arbetstider som inte motsvarar varandra.

När granskningsperioden är den maximala arbetstiden under en kalendervecka, är gränsen på 80 % exempelvis 30 timmar. Om arbetstiden som lönen baseras på är en månads arbetstid, är det ganska troligt att den kommer att överstiga 80 procent av den maximala arbetstiden för en kalendervecka.

Det var knepigt, varför?

Jämkningen verkställdes tidigare enligt intjänandeprincipen. "Intjänandeprincipen" innebär att man i jämkningen beaktade arbetsinkomst som tjänats in under jämkningsperioden. Problemet med detta var att vi ofta väntade på utbetalningen av lönen, så att vi visste med vilket belopp jämkningen skulle göras. Detta ledde till situationer där deltidsarbete orsakade en försening i utbetalningen av förmånen. Förseningen kunde utgöra hinder för att våga ta emot ett jobb.

Lösningen var att gå över till jämkning enligt utbetalningsprincipen. “Utbetalningsprincipen” innebär att jämkningen beaktar arbetsinkomsten som betalats under jämkningsperioden. Detta förverkligades genom att i lagen definiera att jämkad arbetslöshetsförmån fastställs på basis av arbetsinkomsten under jämkningsperioden. Detta lagrum gäller även dem som permitterats genom att förkorta den dagliga arbetstiden

Vid denna övergång från jämkning enligt intjänandeprincipen till jämkning enligt utbetalningsprincipen ändrades också det sätt på vilket arbetstidsgränsen granskas. Granskningen av arbetstidsgränsen genomfördes så att arbetstiden påverkar rätten till jämkad arbetslöshetsförmån först under den jämkningsperiod då lönen betalas ut för arbetet i fråga. Om detta inte hade ändrats kunde arbete ha lett till att arbetslöshetsförmånen hade avslagits för två jämkningsperioder: Först för den period då arbetet utfördes (arbetstidsgränsen överskrids) och sedan för den period då lönen betalas ut (eurogränsen överskrids).

För arbetstidsgränsen reglerades i lagen redan före ändringen att arbetstiden skulle granskas under en kalenderveckas granskningsperiod. Inga korrigeringar gjordes angående detta i samband med lagändringen. Detta innebär att för dem som permitterats genom förkortad arbetstid granskas arbetstidsgränsen genom att jämföra den maximala arbetstiden för en kalendervecka med den arbetstid som ligger till grund för lönen. Som nämnts ovan är dock den arbetstid som lönen baseras på sällan arbetstid under en vecka, då granskningen av arbetstidsgränsen ofta leder till ett nekande beslut för granskningsveckan.

Finns det något man kan göra?

Vi befinner oss alltså i en situation där lagen leder till beslut som är svåra att förstå för mottagaren av beslutet. Vid tillämpningen av lagen finns det inga alternativ. Besvärsnämnden för social trygghet har till exempel avslagit de sökandes klagomål och konstaterat att när en person har permitterats genom arbetstidsförkortning sker arbetstidsgranskningen i en kalenderveckas granskningsperioder. Om den arbetstid som löneutbetalningen grundas på överstiger 80 procent av den maximala arbetstiden som tillämpas i branschen för en heltidsanställd under en granskningsperiod på en kalendervecka, har den sökande inte rätt till jämkad arbetslöshetsförmån.

Utvecklingen av lagstiftningen för jämkad dagpenning avbröts av coronavirusepidemin. Lyckligtvis har frågan tagits upp för behandling igen. Vi har gett lagstiftaren exempel på denna märkliga situation och förmedlat våra uppfattningar. Vi anser att denna märklighet i lagstiftningen bör rättas till så snart som möjligt.

Petja Eklund, specialsakkunnig