Hur påverkade corona ditt arbete? Och hur blir det härifrån vidare? Se, vad ni svarade!

Vi frågade på försommaren med en medlemsenkät Medlemspulsen* vad nytt som hörs för dig. Vi fick höra om arbetssituationen, ekonomin, stämningarna och framtidsvärdena för över 21 000 av våra medlemmar. Ett fantastiskt antal som svarade, tack för det! Vi bad också om respons på vår verksamhet och våra tjänster – vi har ödmjukt tagit emot tack och nyttig kritik. Varje svar och respons är värdefull för oss och hjälper oss att stötta er i alla arbetslivets svängar, även i corona-tider.

Kom också ihåg att du svarar på vår nya medlemspuls-enkät!

På våren kom coronan och överraskade oss alla. De bekanta rutinerna och vardagens mönster förändrades på en gång. Vår känsla av trygghet och förtroende  också för andras arbete sattes på prov. Nu har vi redan en tid levt i en situation, där man ständigt måste anpassa sig till dess svängningar. Det mycket omtalade nya normala ger oss alla en funderare och skapar alltjämt osäkerhet. Även i svaren på vår medlemsenkät kom osäkerheten fram och ovissheten inför framtiden. Men ser man då redan hopp om något bättre?

Läget väcker oro, men öppnar även för nya möjligheter

”Coronan orsakar osäkerhet, så jag kan inte vara säker på, om mitt arbete fortsätter på hösten. Utan corona skulle det fortsätta.”

”Kanske ströjobb på sommaren, hösten är ett frågetecken.”

”Jag tror att jag får arbete och börjar med andra jobb som lättföretagare.”

”Min arbetsplats kvarstår delvis, dvs. antalet timmar minskar.”

”En ordinarie arbetsplats i sikte mot slutet av sommaren i en helt annan bransch.”

Medlemmarnas svar och enkätens resultat visar att arbetssituationen för många var ganska bekymmersam på försommaren: 

  • Hela 40 procent kämpade med permitteringar, oregelbundna anställningsförhållanden och arbetslöshet. 
  • 35 procent upplevde att de befann sig i en svår situation och bedömde att permitteringen eller arbetslösheten fortsätter eller är mycket möjlig.
  • Bara 54 procent hade heltidsarbete.
  • Nästan en fjärdedel (24 %) var permitterad helt och hållet eller på deltid.
  • Cirka 13 procent var utan arbete.

Mycket ovisshet rådde för slutet av året, men också en aning optimism:

  • Cirka  60–65 procent av dem som svarade hade ett ganska stabilt arbetsläge.
  • 55 procent bedömde att arbetsplatsen kvarstår liksom hittills (även i fråga om deltids- och säsongarbetena).
  • En stor del  (21 %) bedömde att arbetsläget blir bättre, medan 12 % bedömde att det försämras.
  • Största delen ansåg att läget förblir det samma, det upplevdes sedan som bra eller dåligt.

Även om det också fanns hopp i luften, förväntade man sig inte att arbetssituationen ska förändras radikalt till det bättre under slutet av året:

”7mån. kvar av det på bestämd tid och därefter ingen vetskap om vad det finns/vad man får  för arbete.” 

”Arbetena fortsätter om två veckor och fortlöper till november, sedan kanske permitteringar.” 

”Jag är sysselsatt i ett snuttanställningsförhållande, som ändå inte är långvarigt och inte löser mina utmaningar.” 

  • I en mer stabil position är de som har arbete i ett heltids- eller deltidsarbete, av vilka 77 procent bedömde att deras arbetssituation förblir den samma.
  • Av de permitterade uppskattade hälften att deras arbetssituation hålls oförändrad, det vill säga permitteringarna fortsätter åtminstone till en del. Av de permitterade bedömde dock över en tredjedel (35 %) att deras situation förbättras.
  • Läget för de permitterade är dock utmanande: Av de permitterade på deltid  ansåg endast cirka en tredjedel att situationen blir bättre. En aning flera (39 %) av de helt och hållet permitterade uppskattade att situationen blir bättre.
  • Av de arbetslösa svarade över hälften (54 %) att läget förblir oförändrat. Av de arbetslösa bedömde drygt en tredjedel (37 %) att läget blir bättre.


Arbetslösheten och permitteringarna berörde vissa branscher och grupper:

  • Av arbetslöshet led värst medlemmarna över 55 år, reklam- och marknadsföringsbranschen samt servicesektorn.
  • Oftare arbetslösa än genomsnittet var sådana som gått ut grundskolan och en person-hushållen.
  • Permitteringarna berörde särskilt de kvinnodominerade, turism- och förplägnadsbranschen, marknadsföringsbranschen och handelsbranschen.
  • Särskilt unga under 35 år och de som var i arbetstagarställning blev i dag oftast permitterade.
  • Det mest stabila arbetsläget hade för sin del sådana som arbetade i statens tjänst, inom bank- och försäkringssektorn, den offentliga sektorn samt inom infrastrukturen.

”Sommaren arbetslös, arbetena fortsätter, om skolorna hålls öppna på hösten.” 

”Jag söker mera deltidsarbeten.” 

”Jag tror att jag på nytt blir sysselsatt på hösten hos min föregående arbetsplats, liksom under andra år för följande vintersäsong.”

Majoriteten av dem som svarade upplevde att deras ekonomi ännu var skäligen god

Speciellt de som arbetar inom de branscher som försvåras av coronan, de permitterade, arbetslösa, deltidsarbetande och studerande upplevde dock sin ekonomiska situation som dålig:

  • 29 procent av dem som svarade uppgav att de klarar sig dåligt ekonomiskt.
  • Den ekonomiska situationen påverkades också av utbildning, den egna arbetspositionen och branschen.
  • Det oaktat upplevde majoriteten (71 %) ännu under försommaren att deras ekonomiska situation var bra. Över hälften (58 %) berättade att de kommer till rätta skäligen väl genom en jämn hushållning.
  • Bland dem som klarade sig väl accentuerades de som avlagt en högskoleexamen, som befann sig i en bra arbetsposition, som arbetar i heltidsarbete samt inom branscher, som har varit bättre skyddade mot corona.

Situationen med hänsyn till arbetet och ekonomin kom till synes i stämningarna

Då man frågade om olika slags känslor, betonades  det inalles hos  svaren bland de positiva känslorna tacksamhet, betydelsefullhet, nyttighet, lugn och förtröstan, vilka upplevdes av över 20 procent av dem som svarade. På ytan hos de negativa känslorna fanns mest oro, osäkerhet, stress och frustration, vilka upplevdes av cirka 15–20 procent av dem som svarade.

Största delen av de  medlemmar som deltog i undersökningen hade trots allt en bra feeling inför sin egen arbetssituation:

  • Hos hela 69 procent var känslan ganska bra eller bra. Det var betydelsefullt att en större andel av besvararna upplevde att de hade en bra känsla än andelen av dem som var i arbete totalt (62 % i arbete på heltid eller deltid).
  • 31 procent berättade att de hade en dålig känsla av sin situation för tillfället. 

Arbetssituationen var naturligtvis den centrala faktorn som definierade arbetskänslan: 

  • Av dem som arbetade i heltidsarbete kände sig  82 procent ha goda känslor eller ganska goda känslor, medan igen av de permitterade och speciellt de arbetslösa endast 43 procent sade det samma.
  • De som hade en bättre utbildning och befann sig i en bra arbetsposition kände sig bättre till freds än i genomsnitt de som svarade. De som var i arbete och de studerande förknippade mera positiva känslor med den egna arbetssituationen än genomsnittet.
  • Inom vissa sektorer föreföll det finnas en klart bättre känsla än i genomsnitt. Sådana områden var i genomsnitt mera stabila sektorer, där coronan inte bet så svårt. Byggbranschen, teknisk service, kommunens/samkommunens, industrins och ICT-branschens arbetstagare förenade mera positiva känslor  än genomsnittet med sin egen arbetssituation.  
  • Dåliga känslor hade särskilt ungdomar 18–24 -åriga, permitterade, arbetslösa samt som svarade  inom områden som fått det svårare av corona såsom inom branscher som reklam, marknadsföring och kommunikation, i personliga serviceuppgifter, i inkvarterings- och förplägnadsbranschen, handeln och transport- samt lagerbranschen.
  • De permitterades och arbetslösas känslor var mera negativa i jämförelse med genomsnittet.

Unga upplevde situationen starkare:

  • Hos 18–24-åriga, och i någon mån även 25–34-åriga, skiljer sig känslorna av osäkerhet, oro, ångest och stress med hänsyn till genomsnittet för alla som svarade. Å andra sidan var också känslor av lättnad, tacksamhet, gott humör och glädje över genomsnittet för de unga.
  • Könet för dem som svarade påverkade inte betydligt känslorna. Kvinnorna var aningen mera tacksamma, men å andra sidan en aning mera bekymrade och stressade med hänsyn till den egna situationen än männen.

Vi har enligt responsen lyckats bra till och med mitt inne i krisen

Vi bad dem som svarade att bedöma även YTK:s verksamhet och vi fick rill största delen synnerligen positiv och sporrande respons – tack för den! Den motiverar oss att utveckla YTK till allt bättre än förut enligt våra medlemmars behov och önskemål och att betjäna vår hela tiden växande medlemskår.

Vi fick positiva värden för våra tjänster:

  • 96 procent ansåg vår kundbetjäning vara vänlig
  • 93 procent upplevde att vi bryr oss 
  • 93 procent ansåg vår kommunikation vara bra
  • 93 procent ämnade förbli vår medlem
  • 89 procent upplevde att man hos oss får valuta för pengarna
  • 75 procent upplevde att vår betjäning är snabb

Vi fick för vår verksamhet jämna goda skolvitsord:

  • Vår medlemskommunikation och vår kommunikationstjänst OmaYTK fick de högsta berömliga vitsorden.
  • Vår medlemskommunikation bedömdes synnerligen positivt: 64 procent av dem som svarade gav vitsordet 9–10!
  • För OmaYTK gav 57 procent berömligt vitsord.
  • Den löpande verksamheten (att ansöka om dagpenningar och att få dem) fick det lägsta medeltalet, fastän även det är 8.0. (15 % av dem som svarade gav vitsordet 4–6, 43 % gav vitsordet 9–10).
  • Inget delområde av verksamheten ”sackar” alltså, utan vi fick relativt jämnt goda vitsord.

Det finns alltjämt behov av att utveckla: 

  • Konsekvenserna av coronaläget syntes förståeligt nog som kritik från de av våra medlemmar som är under 35 år, permitterade och arbetar på verksamhetsområden som försvåras av corona.
  • Ungdomarna upplevde vår service långsammare än de äldre åldersgrupperna.
  • På verksamhetsområden, där man varit tvungen att vänta på att ansökningarna behandlas på grund av anhopningar som coronan orsakat, ansåg man att vår service var långsammare än på verksamhetsområdena i genomsnitt.
  • Även de vitsord som vi fick av de permitterade och som var lägre än medeltalet vittnar om coronasituationens utmaningar. Erfarenheterna av de arbetslösa var å sin sida avsevärt mer positiva.  
  • Man anser allmänt att man för medlemsavgiften får god valuta för pengarna. Detta upplevdes en aning sämre av än de övriga av medlemmarna under 35 år.

Hur ska vi fortsätta?

Med hjälp av den respons som vi fick av medlemmarna utvecklar vi våra tjänster kontinuerligt, så att vi bättre ska kunna betjäna alla våra medlemmar. 

Också i fortsättningen strävar vi efter:

  • att förbättra snabbheten för betjäningen, smidig verksamhet och nåbarheten för kundbetjäningen
  • att fortsätta med medlemsinformationen som upplevts som utmärkt
  • att även bättre än förut informera om nyttan och värdena med medlemskapet

*Om enkäten Medlemspulsen

Den första omgången av enkäten Medlemspulsen genomfördes 26.5.–31.5.2020 i form av en enkät på webben och 21 715 svarade på den.

 Medlemsenkäterna är en del av den normala kundbetjäningen, omsorgen och att man bryr sig om våra medlemmar, fastän betydelsen av stöd och trygghet även betonats särskilt under corona-tiden. Med hjälp av medlemsenkäterna och responsen kan vi förutse våra medlemmars behov bättre och alltjämt utveckla vår verksamhet.

Aktuella samtalsämnen

Tillbaka till ingångsidan av Aktuellt