Självrisktid
Självrisktid avser tiden i början av arbetslösheten då vi inte betalar ut dagpenning. Självrisktid är den period då du är arbetslös arbetssökande en tid som motsvarar totalt fem hela arbetsdagar.
Vad är självrisktid?
När du ansöker om dagpenning för första gången efter det att arbetsvillkoret har uppfyllts kan vi betala dagpenning först efter att du har varit arbetslös arbetssökande under sammanlagt fem hela arbetsdagar under högst åtta på varandra följande kalenderveckor. Denna period kallas självrisktid.
Hur räknar man ut självrisktiden?
Självrisktiden löper inte under veckoslut, så de fem dagarna i fråga är i praktiken vardagar. Om du till exempel ansöker om dagpenning från onsdag, löper självrisktiden på fem dagar under ons–fre och mån–tis veckan därpå.
Om du arbetar på deltid eller du har blivit permitterad med förkortad arbetsdag, beräknas självrisktiden utgående från skillnaden mellan de utförda arbetstimmarna och den maximala arbetstiden. Det här beror på att självrisktiden är en tid som motsvarar fem fulla arbetsdagar. I sådana här situationer kan självrisktiden, räknat i kalenderdagar, vara mera än fem dagar.
Självrisktiden på fem dagar ska förbrukas under högst åtta på varandra följande kalenderveckor. Självriskdagar som ligger över åtta veckor tillbaka i tiden kan vi inte längre beakta. Om du till exempel samlar ihop fyra självriskdagar på åtta veckor och du får den femte självriskdagen först den nionde veckan, är antalet insamlade självriskdagar fortfarande fyra, eftersom den självriskdag som samlats in under den första veckan inte längre kan räknas med.
Ackumulering av självrisktid i deltidsarbete
Om du är helt arbetslös är det lätt att förstå hur självrisktiden ackumuleras, eftersom varje arbetslös dag ackumulerar en självriskdag som motsvarar en hel arbetsdag. Fem sådana dagar och självrisktiden är slut.
I deltidsarbete är det däremot mer komplicerat eftersom vi beräknar självrisktiden i timmar. Vi gör detta eftersom vi måste utreda när du har varit arbetslös en tid som motsvarar fem hela arbetsdagar.
Om till exempel en heltidsanställds arbetstid i din bransch är åtta timmar om dagen är tiden som motsvarar fem hela arbetsdagar 40 timmar (5 x 8). Om du i en sådan situation arbetar deltid i fyra timmar, kan vi beräkna att självrisktiden för den dagen är 4 timmar, dvs. en halv dag. Detta är alltså den tid som du har varit arbetslös den dagen jämfört med heltidsarbete.
För att få ihop en tid som motsvarar fem hela arbetsdagar när du är arbetslös, dvs. i detta fall 40 timmar, behöver du tio dagar enligt exemplet. Det vill säga tio dagar med fyra timmars deltidsarbete, eftersom du då har varit arbetslös i 40 timmar jämfört med heltidsarbete, vilket motsvarar fem hela arbetsdagar.
Antalet timmar som krävs beror på den maximala arbetstiden i din bransch. Vanligtvis är det 37,5 eller 40 timmar i veckan.
Självrisktid och hinder för utbetalning
Som självriskdagar räknas inte de dagar, under vilka de arbetskraftspolitiska förutsättningarna inte uppfylls. Om du alltså inte är arbetslös eller arbetssökandet inte är i kraft, löper inte självrisktiden.
Som självriskdagar räknas inte heller de dagar som har karens, dvs. en bestämd tid utan ersättning.
Dessutom löper inte heller självrisktiden för sådan tid då det finns något annat allmänt hinder för utbetalningen, såsom till exempel oförmåga till arbete eller en ersättning för uppsägningstiden som motsvarar lön.
Kan självrisktid sättas på nytt?
Självrisktiden fastställs en gång per maximal utbetalningstid för inkomstrelaterad dagpenning. Om du blir arbetslös igen och det fortfarande återstår gammal maximal utbetalningstid kommer ingen ny självrisktid att fastställas.
Självrisktid sätts på nytt, när du uppfyller arbetsvillkoret på nytt och den maximala utbetalningstiden börjar om från början.
Det finns ett undantag för det här. Självrisktiden fastställs inte på nytt om den maximala utbetalningstiden skulle börja inom ett år räknat från den tidpunkt då den föregående maximala utbetalningstiden började och om självrisktiden redan fastställdes då.
Självrisktiden sätts i regel endast en gång per år.
Ett undantag är situationer, där självrisktiden inte helt och hållet förbrukats under högst åtta kalenderveckor. Så kan det gå till exempel om du blir permitterad för endast korta tider åt gången. Då kan självrisktiden i praktiken sättas på nytt även inom ett år.